Tre jättar ska styra kulturen

I tisdags skrev DN Kultur om hur Kulturrådet splittras. I dag avslöjar vi hela den framtida struktur som kulturpolitiken kommer att vila på, om Kulturutredningen får som den vill. Enligt vad DN erfar kommer de 24 befintliga kulturmyndigheterna att reduceras kraftigt. Kvar blir tre nya myndigheter när alla de gamla ersatts.

Myndighet nummer ett får ansvar för kulturarvet, nummer två har döpts till Arkivverket och ska ha hand om bevarandefrågor och tillgängligheten till kulturen och en tredje myndighet sköter utbetalningarna av kulturbidrag. Utredningen filar just nu på de sista formuleringarna i sitt betänkande, om några dagar går det till korrekturet.

Kulturarvsmyndigheten ska ta hand om kulturarvet och museerna, den offentliga miljön och arkitektur liksom samtidsfrågor. I dag ligger dessa områden spridda på flera myndigheter. I ett första steg försvinner Riksantikvarieämbetet (RAÄ), Museikoordinatorn och Riksutställningar som självständiga enheter. Samma öde drabbar Statens konstråd, Arkitekturmuseet och Nämnden för hemslöjdsfrågor, vilka alla tre i ett andra steg ansluts till kulturarvsmyndigheten.

Hör RAÄ ihop med Arkitekturmuseet?

- Det beror på vilken politik regeringen vill driva, vad de vill åstadskomma med sina myndigheter. Samtiden jobbar vi med redan i dag, vårt stora uppdrag är att ta med oss kulturarvet in i samhällsplaneringen. Ska vi stärka den delen kan vi behöva andra aktörer som hänger ihop med oss. Om det sedan ska ske inom samma myndighet låter jag vara osagt, säger RAÄ:s chef Inger Liliequist.

Den föreslagna kulturarvsverket kan bli mycket stort. Om de statliga museerna hör dit kommer verket att omfatta två tredjedelar av dagens samtliga kulturmyndigheter. Tio av de 19 statliga museerna är i dag självständiga myndigheter. Ett alternativ till denna jättemyndighet kan vara att lyfta ut alla museer och inrätta en fjärde myndighet för dem. Museiutredningen och kulturutredningen samarbetar, och de båda utredningarnas betänkanden läggs fram med tre dagars mellanrum.

Museikoordinatorn har i uppdrag att se över hela museisektorn med särskilt fokus på de statliga museerna. I regeringens direktiv till utredningen efterlyses "ökad samverkan mellan museerna". Samordningsvinster väntas bli möjliga genom gemensam administration, föremålshantering, utbildning och forskning.

- Någon form av kulturarvsmyndighet behöver vi, det har jag sagt många gånger. Som är en stödfunktion för till exempel lagar, och som kan ange stimulansåtgärder. En sådan myndighet har man i många andra länder och till stor nytta, säger museikoordinatorn Christina von Arbin.

Arkivverket, myndighet nummer två, motiveras av utredningen med att arkiv och bibliotek hör ihop. Genom att få områdena att gå samman ska tillgängligheten av kulturinformation öka, nyckelordet är digitalisering. Riksarkivet och de sju landsarkiven är de första att sugas in i den nya myndigheten tillsammans med Institutet för språk och folkminnen liksom Tal- och punktskriftsbiblioteket. Kungliga biblioteket (KB) övertar ansvaret för den nationella bibliotekspolitiken från Kulturrådet. KB får tio år på sig att flyta in under Arkivverkets flagg.

Den tredje myndigheten sköter all bidragsgivning. Bidragsmyndigheten, som DN rapporterade om i tisdagens tidning, kommer att bestå av ett splittrat Statens kulturråd, Sveriges författarfond, Konstnärsnämnden och delar av Rikskonserter.

• Dela med andra
  • Facebook
  • Digg
  • Stumble Upon
  • Del.icio.us
  • Pusha
• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Tipsa
• Skriv ut