DN var med när Jack Dorsey nyligen pratade på Columbiauniversitetet i New York.
Historier om underdoggen som blir topdog är alltid kittlande. Jack Dorsey, alias @jack, grundare till Twitter och skapare av en kommunikationsrevolution som sprider sig i stormhastighet, är en sådan story.
Dorsey är nörden från Missouri som lärde sig knacka kod hemma på pojkrummet, där väggarna var tapetserade med stadskartor. Som liten älskade Dorsey storstäder och drömde om att bli borgmästare i New York. Han var också besatt av taxibilar och satt och följde polisens radiotrafik på nätterna. Efter en runda på universitetet (han pluggade konst, tog kurser i massage och modedesign) hamnade han på ett haltande internetföretag utan visioner i San Francisco.
Det var här han kläckte idén till Twitter – att med mindre än 140 tecken kunna berätta för resten av världen vad man sysslar med, tänker på eller vill dela med sig av.
Historiens allra första tweet knappade Dorsey in i mars 2006. ”Invitingcoworkers”, löd det. Med de orden rullade twittereran i gång, och i dag skickas över 140 miljoner meddelanden om dagen. Twitter har redan tvåhundra miljoner användare och nästan 500 000 nya tillkommer varje dag.
Dorsey har bytt ut sitt karttapetserade pojkrum mot überdesignade lokaler vid Time Square i New York och blivit kompis med stjärnor som Aston Kutcher och skådespelerskan Alyssa Milano. Han gästar CNN och får prata om sin passion hos Larry Kings efterträdare Piers Morgan i en hel timme. Var han än visar sig svärmar folk kring honom – alla älskar Jack och twittrar om hans förträfflighet. Twitterbossen har över en och halv miljon följare och är inte bara chef över Twitter. Han leder också sitt andra företag – Square – som sysslar med smidiga kreditkortstransaktioner med mobilen. Square kommer att bli en hit, tror många bedömare.
Men trots alla framgångar har han inte helt och hållet klivit in i rockstjärnerollen. Han ser lite stel och obekväm ut när han kliver fram inför klassen på Columbia och ursäktar sig för att han snurrade bort sig på universitetsområdet innan han hittade rätt.
Hur ser en vanlig dag ut för dig?
– Alltså, just nu gör jag inte så mycket annat än jobbar. Ofta till två på morgonen. Jag rör mig på en radie av fyra kvarter i New York City. Jag bor tvärs över gatan från Squares kontor och Twitter ligger två kvarter därifrån. Det gör allt smidigt.
Vad gillar du bäst med Twitter?
– Du kan alltid hitta de mest relevanta diskussionerna på Twitter. Men folk kan också berätta vad de äter till frukost. Jag skriver den typen av tweets hela tiden och 99,9 procent av alla som följer mig är säkert inte intresserade. De kanske till och med tycker att det är oförskämt att twittra om frukostmat. Men för min mamma är det extremt intressant – hon älskar det.
Obama twittrade också om vad han åt till frukost under sin valkampanj. Ofta tror jag att vi glömmer hur mänskliga politiker och andra mäktiga personer är. Twitter är väldigt, väldigt bra på att påminna oss om hur lika vi är. Vi äter frukost precis som Obama. Den här typen av småsaker som vi får veta på Twitter knyter ihop oss.
När du uppfann Twitter – tänkte du nånsin på att det kunde bli beroendeframkallande?
– Nej, när vi började utveckla Twitter tänkte vi bara på att det här var en tjänst vi ville ha. Vi hade en drivkraft och passion för det vi höll på med och sedan började fler och fler använda Twitter. Egentligen är det användarna som bestämmer i vilken riktning Twitter ska utvecklas. Kom ihåg att det är användare som har uppfunnit hashtaggen och konceptet med retweets. Vi har bara varit bra lyssnare och bra redaktörer. Men så klart kan vi själva vara en guide och försöka driva utvecklingen av Twitter i den riktning som vi tycker är bra.
Så vad är nästa steg för Twitter?
– Om du följer hundratals användare försvinner information i floden av tweets. Du kan missa tweets som är extremt relevanta för dig. Nästa steg för oss är att hitta lösningar som gör att användare inte missar det som är allra viktigast för dem. Det är en tuff uppgift, men det går att lösa.
Ett problem med Twitter är att man ibland får information som man inte vill ha. Som vem som vann ”American idol” innan du sett programmet. Kan du fixa en inbyggd varning för den typen av tweets?
– Vi måste bli bättre på att filtrera information, det är sant. Filtrera fram det som du vill veta, men också filtrera bort det som du inte vill veta. Men innan vi designar en funktion måste vi veta att det är något som en stor grupp av användarna vill ha. Varningar för känslig information låter som en bra grej …
Har du nångonsin ångrat att din och historiens allra första tweet var ganska trist: ”Invitingcoworkers”…?
– Ha, ha … Nej!