Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Kultur

Ungdomsböckerna faller ned i mörkret

Foto: TT

Ökad ensamhet, minskad läsförståelse och ett växande ointresse för omvärlden. Den unga kulturvärlden tycks gå mot dystrare tider när Svenska barnboksinstitutet spårar trenderna i barn- och ungdomslitteraturen.

Varje år sammanställer Svenska barnboksinstitutet (SBI) årsskörden av barn- och ungdomslitteratur i Sverige i sin bokprovning.

Tidigare år har utvecklingen gått mot gränsöverskridande: unga killar har tillåtits bli känsliga, antalet kvinnliga huvudpersoner har ökat kraftigt och ett utforskande av identitet och sexualitet har legat i tiden.

Nu går luften ur den optimistiska nybyggarandan, 2013 går ungdomslitteraturen tillbaka innanför gränserna.

- Det är första gången sen 1953 som vi ser en så enorm stor övervikt mot inhemsk litteratur. Översättningarna minskar kraftigt, det ges inte ut mycket litteratur som överhuvudtaget tar upp andra kulturer. Jag som statistiknörd reagerar starkt, säger Åsa Warnqvist, forskare på Svenska barnboksinstitutet.

Siffrorna är färska, och SBI har ännu inte hunnit göra någon omfattande analys. Men den troligaste förklaringen är enligt institutet att det handlar om ekonomi.

När bokförlagen på senare år hamnat under ekonomisk press är rättigheter och översättningar kostnader man gärna slipper. Unga läsare rör sig i allt mindre utsträckning utanför Sveriges gränser. Det kan finnas risker i den utvecklingen, menar Åsa Warnqvist, forskare på SBI:
- Vill vi ha ett tolerant och öppet samhälle så har också föräldrar, pedagoger och andra vuxna ett ansvar att presentera andra kulturella yttringar. Vi lever i en global värld, de barnen som inte får ta del av detta får en ganska stor nackdel i livet.

Bland de svenska författarna är ensamheten den starkaste trenden. Sofia Nordins "En sekund i taget", Kristoffer Leandoers "Döden och alla hans vänner" och debutanten Klara Krantz "Ge mig arsenik" är några exempel.

SBI menar att ensamheten redan i januari förra året seglade upp som ett centralt tema, och tror det är en reaktion på senare års starka individualism.

- Det är inte bara barn och ungdomslitteraturen som är intresserad av ensamhet just nu, det finns ett stort intresse också inom media och forskning. Det börjar uppmärksammas som ett samhällsproblem som kan leda till utanförskap, säger Åsa Warnqvist.

En annan dyster trend är att barn och ungas läsförståelse fortsätter att minska, vilket framgått i såväl Pisa-rapporter som lärarlarm. I bokutbudet märks det tydligt på en ständigt ökande marknad för lättlästa böcker.

Ett ljus i mörkret är att den lättlästa genren har fått allt bättre kvalitet, vilket i sin tur kan bidra till att vända trenden.

- Förlagen har insett att det är en viktig genre, och man har blivit bättre och bättre på att göra den typen av böcker. En lättläst bok nominerades ju till Augustpriset redan 2012, det säger något om att kvalitén på böckerna ökat, säger Åsa Warnqvist.