Diplomater från de olika EU-länderna konstaterade på ett möte i Bryssel i dag onsdag att det nu är en majoritet som vill se en förlängning av skyddstiderna för inspelad musik.

Formellt tas det slutgiltiga beslutet på ministerrådets möte på måndag, men i praktiken är det nu avgjort att tidsgränsen höjs från 50 till 70 år, uppger Anders Olin, sakkunnig på justitiedepartementet, för DN.se. EU-parlamentet har redan uttalat sitt stöd för förlängningen.

Den svenska regeringen beklagar att EU tagit detta steg.

- Vi vill se en stark och fungerande upphovsrätt men detta är kontraproduktivt. Risken är att förtroendet för upphovsrätten undergrävs. Vi vet att den är ifrågasatt och så blir det när folk inte känner att det finns en balans mellan olika intressen, säger Gustav Gellerbrant, sakkunnig på justitiedepartementet, till DN.se.

- Vi tror att detta bara skulle gynna stora artister och skivbolag, en mycket liten del av vinsterna skulle komma de små utsatta kreatörerna till godo.

Frågan blockerades länge i EU:s ministerråd av att en tillräckligt stor minoritet gjorde motstånd. Efter att Finland och Danmark övergett det svenska lägret tippade dock vågskålen över.

En anledning till att skyddstiderna diskuteras just nu är att de tidigaste hitlåtarna från popmusikens begynnelse börjar falla för 50-årsstrecket, vilket får ekonomiska konsekvenser för dem som sitter på upphovsrätten.

När EU-parlamentet röstade för en förlängning till 70 år fanns det ett starkt motstånd bland de svenska parlamentarikerna. Det var ett skäl till att det ursprungliga förslaget om en skyddstid på 95 år drogs tillbaka. Nyligen har Christian Engström, ledamot för De gröna/Piratpartiet, utan framgång försökt få EU-parlamentet att ta upp saken på nytt.

Läsarna har diskuterat upphövsrätten: Läs alla kommentarerna här. En sammanfattning av diskussionen finns här.