När man diskuterar upphovsrätt är det avgörande att skilja på skivbolagens och artisternas intressen, anser många av de läsare som deltagit i diskussionen på DN.se. Försök att utöka upphovsrätten tolkas av många som att politikerna går i branschlobbyisternas ärenden.

”Vänligen skilj på bolag o person. Jag o många tycker nog att den personliga rätten till ens verk kan sträckas mycket långt, både i omfattning o tid, men att bolagens ställning är så stark att de inte bara har rättigheter efter artisters död, utan även suger ut artister medans de lever”, skriver signaturen Rumpis i ett av flera inlägg på samma tema.

”Detta skyddar endast skivbranschen … Det är missbruk av upphovsrätten, inte tvärtom. Det är sånt här som gör folk lite rebelliska och mindre benägna att göra det som man kanske borde alla gånger”, skriver Mats med en tydlig hänvisning till konflikten kring illegal fildelning.

Signaturen Johan R T resonerar i liknande banor:

”Är själv medlem i STIM och har inga problem med den ideella rätten. Problemet är att EU vill ändra i upphovsrätten för inspelade verk med att öka från 50 till 70 år när alla remissinstanser säger att det inte borde göras. Denna ändring gynnar bara de som sitter på en stor back catalogue.”

Men de finns också de som försvarar ambitionen att förlänga skyddstiderna för skivinspelningar:

”Helt rätt att tiden förlängs. Sverige har antagit en populistisk hållning i frågan. Att det är en stor majoritet som är för förändringen visar hur okontroversiell frågan är utanför vår lilla ankdamm”, skriver signaturen Putte.

Victor F är missnöjd med att den svenska regeringen motsatt sig att skyddstiderna höjs från 50 till 70 år:

”Återigen gör Sverige bort sig med udda och idiotiska förslag i EU. Fy vad man skäms för att vara svensk. Och självklart ska upphovsrätten gälla under minst en livstid, självklart.”

”Jag betalar gärna för något jag gillar - igen och igen. Njutningen att t ex lyssna på AC/DC:s +30 år gamla inspelningar är värt varenda spänn”, skriver signaturen OLLLLE.

Flera läsare ifrågasätter skillnaderna mellan upphovsrätt och patent.

”Vad som borde diskuteras är i ett första steg en harmonisering med patentskyddet för övriga produkter, dvs en sänkning av skyddstiden till 10 år för kommersiella rättigheter. Därefter bör endast de ideella rättigheterna kvarstå”, skriver Mats Dagerlind.

Signaturen Hank håller med:

”Vad gäller skyddstiderna är det som många andra påpekat rimligt att göra jämförelsen med patent. T ex en skyddstid på 10 år som går att förlänga i 1-årsintervaller för en summa som gör att det bara är ekonomiskt lönsamt att hålla upphovsrätten kvar så länge det finns ett starkt köpintresse.”

Många har konkreta förslag på vad som enligt deras mening bör göras för att öka respekten för upphovsrätten.

”Det är framförallt upphovsrättens närstående rättigheter d v s den del som en upphovsman kan sälja, som grovt rubbar balansen mellan allmänhetens behov av utbyte och det enskilda ekonomiska intresset under alldeles för lång tid. För 300 år sedan var detta begränsat till 7 + 7 år med hänsyn till produktion, marknadsföring och försäljning!!!”, skriver Farmor Gun i Norrtälje.

Patrik för fram tanken att endast den som skapat ett verk ska kunna hävda intrång, något som enligt honom skulle öka förtroendet för upphovsrätten.

Läs alla kommentarer i diskussionen här.