I de fildelningsrättegångar som Sverige hittills haft har domstolarna dömt väldigt olika och ganska milt, enligt Christina Wainikka. Därför, menar hon, är det omöjligt att veta hur den civilrättsliga Ipred-lagen faller ut. Hon påpekar att fildelning och nedladdning är vanligare i Sverige än det var i Danmark innan de fick sin lagstiftning. Det är ett faktum som hon tror kommer att påverka vad som händer sedan.

- I exempelvis Linköpingsdomen sågs det som en förmildrande omständighet att beteendet är så utbrett i Sverige. Det är möjligt att domstolarna betraktar det så senare också, men det vet vi ju inte. Vi vet ju inte heller vad högre instanser säger, men det ska bli otroligt intressant att se, säger Christina Wainikka till DN.se.

Tidigare skadeståndsmål har visat sig vara väldigt svåra att säkra bevis för, förklarar hon, varför de gått över till att bli straffrättsliga processer i stället. Med Ipred tror hon på fler civilmål och det intressanta med det är att se vilka nivåer skadestånden hamnar på.

- Där är grunden att även om man är i god tro så ska man betala vad det skulle kosta om man frågat först och är man ”i ond tro” ska man ju faktiskt betala en slant till. Hur domstolarna värderar storlekarna ska bli spännande att se, eftersom olika verk vid olika tidpunkter har olika värde, vilket kan påverka skadeståndet.

I det pågående skadeståndsmålet i The Pirate Bay-rättegången har alla målsäganden olika sätt att beräkna sina skadeståndskrav. Och försvaret invänder på olika sätt mot rimligheten i samtliga.

- Anledningen till att det ser ut så där är just för att det finns ingen riktig praxis, inget riktigt sätt att räkna på det. Det ser man även i andra mål, som exempelvis i patent- eller varumärkesintrång, säger Christina Wainikka.

Har domstolar kompetens att avgöra brott, straff och skadestånd i fildelningsmål?
- Inte fullt ut om man ska vara krass. Just skadeståndsbedömningar är de experter på i och med trafikolyckor och så. Ett generellt problem med immateriella tillgångar över huvud taget är att värdet alltid är så väldigt svårt att beräkna.

Kan man öppna sitt trådlösa nätverk och komma undan?
- Än så länge har man sagt att, även om det är ett privat öppet nätverk, Ipred inte innebär att den som står på abonnemanget automatiskt blir ansvarig. Säger man att ”mitt nätverk var öppet, någon annan har fildelat”, då ska det kunna vara något som gör att det inte går att visa vem som gjort intrånget. Det är möjligt att vi då hamnar i samma situation som i Danmark.

- Vad man kan göra om det blir rättegång är att kalla vittnen som kan styrka illegal fildelning. Det måste förstås röra den film eller den musik som ingår i åtalet, säger Christina Wainikka.

Kan rätten döma för styrkt beteende, men inte påstått brott?
- Skadeståndsrättsligt är det möjligt, men mycket tveksamt. Straffrättsligt har jag svårt att tänka mig att man går den vägen för där måste brottet vara styrkt bortom allt tvivel. Beviskraven är generellt lägre civilrättsligt.

Vad tycker du om utvecklingen? Kommentera Ipred-lagen här.