"En politisk skandal definieras som en medierad händelse, det vill säga en händelse som blir en skandal just genom att den exponeras offentligt i medierna".
Jag läser Gunnela Björks bok "Olof Palme och medierna" medan den politiska skandalen med Lars Danielsson och tsunamidagen går in i skamfasen.
Ungefär som efter Mona Sahlin-skandalen börjar medborgare, som tidigare var upphetsade som smågrisar gnugga sig i ögonen och fråga vad det egentligen handlade om.
Beträffande Mona Sahlin: Några Toblerone och blöjor på fel kort, obetänksamhet och slarv, men "skandal"? Och Lars Danielsson: Var han riktigt ärlig? Cyklade han i snömodden på annandag jul och hur var det med samtalen till Hans Dahlgren? (Som för övrigt Dahlgren verkar anmärkningsvärt angelägen att dementera? Den gamla striden mellan UD och Statsrådsberedningen?) Ringde han eller ringde han inte? Och om han var osäker, varför sa han inte det från början? Men "skandal"?
Johan Croneman kommenterade i DN att han var idel öra om någon kunde förklara för honom "hur några eventuellt förlorade timmar på annandagen kunde ha förändrat världen".
"Att inte kommentera eller vägra göra det kan också vara förödande" står det i boken om Palme och medierna. En tes som Lars Danielsson övertydligt illustrerar.
Gunnela Björk tar sig igenom Palmeåren via en stor mängd brevväxlingar och tidningsartiklar, och trots att Olof Palme aldrig ansågs särskilt folklig eller landsfaderlig, snarare spartansk, rastlös och överbegåvad, hade han en frejdig och rätt nära kontakt med journalisterna. De kunde till och med, som krönikören Sven Svensson på Dagens Nyheter, hjälpa till med lite mediestrategi.
Lars Svedgård, först Expressen, sedan Aftonbladet, fick nyheter och tillträde till Palmes hem mot att i gengäld vara en följsam skribent. Andra journalister stod längre ifrån, men det var ändå fråga om ett samspel. Olof Palme brevväxlade med Olof Lagercrantz och hade kontakt med de flesta chefredaktörerna, och breven förutsatte ett förtroende, som i dag skulle te sig opassande.
"Politiska skandaler" drabbade Palmes regering men inte förrän "Harvardskandalen" (där Palme inte hade agerat felaktigt visade det sig sedan) var han själv drabbad privatmoraliskt. Han som betalat av sin överklassbakgrund med extrem puritanism: radhus i Vällingby, liten hyrstuga på Gotland, hamburgare på Texaco, stort A i skattemoral.
Lars Danielsson drivs till gränsen efter att ha löpt gatlopp på grund av skvaller. Och Älskarinnan, som skulle ha blivit det stora mediebytet efter denna politiska skandal, dementerar. Skam.
Så kan en begåvad och ytterst kompetent kvinna behandlas av stora och ledande medier i Sverige 2006.
Hur går vi vidare?