Aftonbladet har haft vädret som huvudnyhet 20 gånger sedan den 17 november 2011. Det visar en sammanräkning som DN Kultur gjort av tidningens förstasidor.
En snabb och ovetenskaplig undersökning visar att vädret har ökat kraftigt i popularitet. Jämför man Expressens förstasidor under 2006 med 2011 har vädernyheterna ökat med 264 procent på ettorna. (Vi har räknat mellan den 9 februari 2006 och den 8 februari 2007 och jämfört med samma tidsperiod 2011-2012.)
Även i Dagens Nyheter har väderjournalistiken fått ett uppsving.
– Vi gör mer väder än tidigare men fortfarande mindre än kvällstidningarna. Det hänger ihop med en ambition att skriva om ämnen som engagerar våra läsare i vardagen, att ta upp sådant som man pratar om kring fikabordet. Jag tycker att morgontidningarna tidigare har varit lite för dåliga på att fånga upp vardagliga samtalsämnen, förklarar DN:s redaktionschef Åsa Tillberg.
– Men det är naturligtvis inte ett jätteviktigt ämne. Att det snöar i Stockholm är mycket mindre angeläget än att det dör människor i Syrien. Jag tycker att vi ligger på en bra nivå nu.
När Tidningen Väder 2010 bad analysföretaget Kairos Future gå igenom hela världens bloggosfär landade man i att svenskarna endast fick stryk i grenen tala om väder av kineser och britter. Av 300 000 svenska bloggar i granskningen pratade 110 000 om vädret vid något eller flera tillfällen. Ordet väder nämndes i dessa bloggar 477 000 gånger under året.
Vädret och dess efterverkningar har helt enkelt starkt stöd i de breda folklagren.
– Det har väldigt stor betydelse för människor, konstaterar Expressens chefredaktör Thomas Mattsson och pekar på att det inte enbart handlar om folk som arbetar utomhus, många har barn som vill leka ute och aktiviteter som sker utanför hemmet.
– Dessutom är det stora ekonomiska värden på spel. En del väderjournalistik handlar om varmt eller kallt, blött eller soligt, men till genren kan man också räkna journalistik som handlar om att Hennes & Mauritz har stora lager kvar av kläder man inte har kunnat sälja eller att sportaffärer har sålt slut på exempelvis snowracers och skidor för att man inte har kunnat förutse väderleken och intresset.
På SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, är Anna Hagenblad gruppchef vid medieenheten. Meteorologerna försöker manuellt skriva ned antalet samtal från journalister men det är lätt hänt att det glöms bort, i synnerhet när många ringer samtidigt. Vilket inte verkar vara helt ovanligt nu för tiden.
– Intresset går alltid upp och ned, av olika anledningar. Ibland handlar allt om vädret, ibland kanske man bevakar något annat, som Juholt. Utan att ha något direkt underlag känns det väldigt nordiskt att tala om väder. Det är inte alls lika intressant i varmare länder, säger hon.
Det ökade intresset kan också komma av utvecklingen. Ett uttryck som ”snökanon” kanske låter som något en finurlig kvällstidningsredigerare har hittat på men är i stället en beskrivande term som används av SMHI.
– Uttrycket myntades för kanske fem år sedan. Vi har öppet hav, varmt hav, och vindriktningen ligger så att det blåser över havet över lång tid. Luft förs över havet och när det kommer in i vårt kalla vinterland och luften stiger blir det snöfall. På radarbilderna ser det ut som ett långt streck, förklarar Hagenblad.
Ord som klingar rätt gör sig bra på löpsedlar, uppger Henrik Borg, ansvarig för upplaga och produktion på Expressen. Snökanon är ett sådant – eller som han uttrycker sig: ”Oväntade formuleringar blir snackisar.”
– Vi har statistik på det mesta. Om redaktionen bestämmer att vi ska köra ett väderlöp plockar vi fram olika formuleringar och hur försäljningen har gått. Vi kanske tar fram tio olika löp där fem av löpen har sålt plus mot prognos, över förväntan. De senaste åren har det blivit allt viktigare hur man formulerar sig. Lösnummerköparna är kräsna, menar Borg.
Väderlöpsedlar fungerar inte alltid och Expressen editionerar därför, alltså anpassar dem efter var i landet de ska synas. Att basunera ut snökaos i Norrland är som att skriva att solen ofta skiner över Thailand.
Något som säljer i Malmö säljer inte nödvändigtvis i Luleå. Och inte ens stormen ”Gudrun” kan vara överallt samtidigt.
Det är inte så enkelt som att man kan blåsa på med väderlöpsedlar och förvänta sig god försäljning. Thomas Mattsson menar att det är som med all journalistik – den måste vara relevant, utföras med god tajming och engagera.
– Ett moment som har tillkommit, och det här är en spaning, är att medierna granskar kommunikationerna, oftast tågtrafiken, hårdare. Vi har fått en större medvetenhet kring dessa frågor, om folkuppror mot Trafikverket och tågoperatörerna. Väderjournalistiken är rätt utvecklad i vissa länder i Europa och i USA finns det hela tv-kanaler som handlar om väder. Expressen gör samma analys som många tv-kanaler och andra medieaktörer. Det är ingen slump att flera vädertjänster är väldigt populära om man tittar på nedladdningslistor för appar.
Karen Bro är chefredaktör på Ekstra Bladet i Danmark. Även danskarna är fascinerade av och nyfikna på vad vädergudarna tar sig för. Här har man dock valt att i princip flytta väderjournalistiken från papperstidningen till nätet.
– Vi skriver mycket om vädret men framför allt på webben. Däremot gör vi sällan löpsedlar eller förstasidor, om det inte finns särskilda omständigheter. I samband med den sibiriska kylan som drabbade Danmark förra veckan hade vi en hänvisning på tidningsettan men vädret passar bättre i snabba medier, på nätet och i mobilen, säger hon i en mejlintervju.
Nils Franchell är printchef på Aftonbladet:
– Väderjournalistiken har ökat under ganska många år. Det är mycket tvärare kast i vädret, mer spänning. Folk är väldigt intresserade och vill läsa om det.
Liksom Thomas Mattsson pekar han på tendensen att namnge orkaner och stormar, som har gjort det ännu lättare för människor att relatera till och diskutera vädret.
Så hur utvecklas den svenska väderjournalistiken framöver?
– Jag tror att svaret på den frågan är att efter sol kommer det regn och man kan aldrig veta exakt hur det ska bli, svarar Mattsson.