Välkommen till Swede Hollow: en svensk slum

”Inte ens hundarna skäller ju här” – Journalisten ”Grundy” besöker svenskarna i Swede Hollow 1896.

Foto: Wikimedia ”Inte ens hundarna skäller ju här” – Journalisten ”Grundy” besöker svenskarna i Swede Hollow 1896.

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

Svenskar är korkade, luktar illa och går inte att prata med. De bor i slummen i Swede Hollow och står längst ner på den amerikanska samhällsstegen. Ola Larsmo har besökt en plats som bär på en annan historia än Karl Oskars och Kristinas.

Svenskar är korkade, luktar illa och går inte att prata med. De bor i slummen i Swede Hollow och står längst ner på den amerikanska samhällsstegen. Ola Larsmo har besökt en plats som bär på en annan historia än Karl Oskars och Kristinas.

På satellitfoton och på Google Earth ser platsen ut som ett mörkt sår i stadslandskapet. Mellan motorvägar och gator i St Paul, Minnesota, löper en liten remsa av växtlighet, till synes överbliven.

Vägen ned i dalgången från gatu­nivån går genom Drewry's tunnel, byggd någon gång på 1870- eller 80-talet, anpassad för häst och vagn. Väl inne möts vi av vad som ser ut som "orörd natur": hela dal­sänkan är i dag en närmast söndervuxen park, kokande av grönska i högsommarvärmen. På stigen en bit ned stannar tre rådjur upp och iakttar oss.

Annons:

Men precis där de står gick för hundra år sedan en hårt trafikerad järnväg. Dalgången var från 1880-talet känd som Swede Hollow, ett av stadens värsta slumområden och hem för minst tusen människor i fallfärdiga skjul, byggda utanför alla stadsplaner. Merparten av dem var immigranter från Sverige. Men hamnade man i Swede Hollow tycks man också ha fallit utanför själva historien.

Bilden av den svenska emigranten är i högre grad än vad vi själva förstår präglad av Vilhelm Mobergs Karl Oskar och Kristina. Naturligtvis hittar man sådana som dem i arkiven – småbönder som ger sig av och skapar nya jordbruksområden på vad som nyss var Ojibwe- och Dakota-indianernas mark. Ingen kan klandra Moberg för att han skrev en så framgångsrik roman att den tycks ha överlagrat den historiska verkligheten. Moberg får ändå med många olika emigranttyper med fäste i verkliga livet, från den religiöse fritänkaren Danjel och lycksökaren Robert till Ulrika, på flykt från sexuell exploatering.

Mobergs utvandrare reser redan på 1850-talet – men de flesta av de 1,3 miljoner svenskar som emigrerar lämnar Sverige betydligt senare, med en topp kring förra sekelskiftet. Och påfallande många av dem hamnar i städerna. Bilden av de svenska emigranterna som ett dugligt småbrukarpar som lyckas "där borta", må vara till priset av en närmast själsdödande hemlängtan, är också märkvärdigt lätt att ta till sig. Men vad hände med de andra? När man börjar se närmare på dem framträder en annan svensk utvandrare, en som är lätt att känna igen i dagens migrantströmmar.

I tidningen St Paul Daily Globe hittar man i mars 1886 ett intressant reportage, "THE SQUATTER'S HOME" – "En främmande bosättning mitt i St Paul, och dess främmande Invånare". Signaturen "Grundy" har bestämt sig för att slumma en stund och vågar sig ned i denna okända terräng, där han möter "små linhåriga barn i illasittande, smutsiga kläder" som åker släde på en gammal träskiva "och tjattrar med varandra på ett obegripligt språk". Journalisten slås ändå av tystnaden, hur han stirras ut av misstänksamma, blonda sluminvånare. "Inte ens hundarna skäller ju här."

Han noterar också hur Swede Hollow-borna får betala en och en halv dollar i månaden för att slå upp sitt skjul på platsen, men i övrigt saknar alla rättigheter och när som helst kan vräkas. Flera familjer delar på varje hus, som mäter kanske tolv kvadratmeter. Den svårt nedsmutsade Phalen Creek som rinner genom dalen är en ständig källa till oro, då man tömmer allt sitt avfall där, inklusive det från dassen. I andra tidningsartiklar från tiden oroar sig myndigheterna för risken av ett kolerautbrott och kallar Swede Hollow för "en miniatyr av det primitiva Sverige". Men "Grundy" skriver: "De vithåriga männen, kvinnorna och barnen nere i dalen bryr sig föga om sådana diskussioner, fjärran som de lever från stadens buller och förvirring." Han slutar med orden att de helt enkelt är "lyckliga".

Invånarna i Swede Hollow har inte lämnat många spår efter sig i arkiven, men här och var hittar man en faktaskärva, som i kyrkböckerna från den svenska lutherska församlingen. En grupp verkar ha utvandrat från Ystadsregionen, en annan från Sundsvall. De heter sådant som Bengta Nilsson, Anders Andersson, Erik Lindgren eller Bertha Svensson. Josephina Andersson blev nio månader gammal och dog 1890. Alma Maria Anderson blev ett och ett halvt.

– Ja, barnadödligheten var sannolikt hög nere i Swede Hollow. Difteri och kikhosta härjade fritt, säger David Lanegran, professor i geografi vid Macalester College i St Paul. Lanegran, själv svenskättling, är en av de få akademiker som skrivit om Swede Hollow och vid sjuttiotalets början intervjuade han några av de då mycket gamla människor som vuxit upp där.

– I början var de mycket nostalgiska, som man är när man talar om sin barndom, och mindes platsen i ett förklarat skimmer. Det är så minnet fungerar. Men efter ett tag kom annat upp på bordet – som hustrumisshandel och fylleri. Liksom hur många från Swede Hollow som dog i arbetsplatsolyckor.

– Svenskar, inte minst kvinnor, fick senare rykte om sig att vara duktiga arbetare. Men när de kom spreds först bilden av "the dumb swede", "den dumma/stumma svensken" – vilket berodde på att de hade svårt att lära sig engelska. Under en period var svenskar inte riktigt lika "vita" i amerikansk mening som anglosaxare och tyskar – sedan kom en våg av slavisk invandring, och då blev svenskarna "vitare".

Den amerikanska immigrationsforskaren Rudolph Vecoli, som dog 2008, har också han skrivit om svenskarna och "vitheten". I sitt bidrag till Phil Andersons och Dag Blancks antologi "Swedes in the Twin Cities" citerar han skogshuggaren Horace Glenn, som 1901 skriver hem och beklagar sig:

"Här är vi högst femton vita män på sextio svenskar, men vi håller dem kort och de vet vem som bestämmer... det är bara på kvällarna jag behöver ha något att göra med de djuriska varelser man kal­lar svenskar... att gå bakom en rad svenskar är inget för en man med väl utvecklat luktsinne. Den stanken kan bara komma från en lång rad av otvättade förfäder."

Som Vecoli påpekar finns det fler vittnesbörd om att man beklagade sig över svenskarnas särskilda lukt, som inte sällan påminde om strömming. Men redan när Daily Globe gör ett återbesök i Swede Hollow i maj 1898 märker man att något håller på att förändras i synen på den svenska slummen. Artikeln handlar om en dam på jakt efter ett hembiträde och hon har hört att svenskor är renliga. Det som slår henne på plats är just hur man mirakulöst nog lyckas hålla rent i de små skjulen. Språkkunskaperna är det fortfarande si och så med, men "mrs Blank" hittar till sist en passande flicka.

Den svenska immigrantstocken fasades in i samma hierarki som and­ra nykomlingar – de senast anlända var alltid "efterblivna", lät och luktade konstigt, åt märkliga saker. Sedan kom en ny grupp in längst ned, de tidigare "primitiva" steg uppåt och blev mer amerikanska. Efter svenskarna kom italienarna till Swede Hollow, och lämnade betydligt fler spår efter sig i skrift och bild. Senare kom en grupp polacker. De sista invånarna i "Hålan" var en grupp mexikanska familjer, som vräktes 1956 varefter man brände deras hus. Dalen var en sanitär olägenhet. Nu är den en park utan lämningar av mänsklig bebyggelse.

Det finns inga tydliga spår av hur det till sist gick för de svenskar som hamnat i Dalen. En grupp tog sig "upp på gatan", som man sade, flyttade till andra svenskkvarter med något högre standard. Andra gick otvivelaktigt under. De faller också ur det kollektiva minnet.

Knappt en halv miljon Minnesotabor anger i dag "svensk bakgrund" i folkräkningsformulären. Få av dem minns något om Swede Hollow eller undersidan av den svenska immigrationen. Men sedan immigrationslagarna lättade i USA på sextiotalet fylls invandrarkvarteren av nya grupper, i dag familjer från hmongfolket i Sydostasien och senast somalier som flytt inbördeskriget. Bägge grupperna har i dag lyckats skaffa sig politisk representation i den lokala kongressen. Och Cedar Avenue, den gamla "SnooseBoulevard" (snusgatan) i Minneapolis, är i dag ett centrum för den somaliska folkgruppen. Gatorna består, människorna byts ut.

På American Swedish Institute i Minneapolis firas varje år svensk midsommar. Historikern Bill Beyer, som är med och ordnar firandet, berättar att han en kväll för några år sedan var bekymrad över att man blivit högljudda och stört grannskapet. Så på väg hem rullade han ned bilrutan och frågade en man som satt på grannhusets trappa i sommarkvällen om de svenska sångerna skallat för högt.

"Inte alls" sade mannen, "jag är från Somalia. Men min bror och min far bor i Stockholm. Så jag tyckte att det var precis som hemma."

Andra har läst

Mer från förstasidan

smedsuddsbadet500
Foto:Alexander Mahmoud

 ”Tur ingen skadades.” Spikförsedd planka upptäcktes vid bad i Stockholm. 9  1 tweets  8 rekommendationer  0 rekommendationer

 Inte första gången i år. Pålar vid småländsk badplats. 13  0 tweets  13 rekommendationer  0 rekommendationer

 Även i Växjö. Dödsfälla under vattnet vid hopptorn. 524  9 tweets  514 rekommendationer  1 rekommendationer

 Bildextra. Minst 15 döda och hundratals skadade vid flera gasexplosioner i Taiwan.

taiwan244
Foto:AFP
Annons:
ebola2-144
Foto:AP

 Visar inga tecken på att avta. Undantagstillstånd och stängda skolor. 31  3 tweets  28 rekommendationer  0 rekommendationer

 Krismöte i Storbritannien. Ett växande hot mot landet. 121  8 tweets  113 rekommendationer  0 rekommendationer

 USA höjer beredskapen. Fruktade viruset bara en flygresa bort. 60  2 tweets  58 rekommendationer  0 rekommendationer

 ”Stor förlust.” Läkaren Khan ledde kampen mot viruset – dog själv. 254  7 tweets  244 rekommendationer  3 rekommendationer

Annons:

 ”Blev svårt med den mängden ben.” Låg i kyrkokällare i fem års tid.

bron144
Foto:Magnus Hallgren Går över bron.

 Gröna linjen. Trafiken stod stilla i timmar. SL vet fortfarande inte orsaken till strömförande taket. 8  0 tweets  8 rekommendationer  0 rekommendationer

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Spara 498 kr!

 Läs DN digitalt – var, när och hur du vill.

Läs dagens tidning

 Ny form. Nu är det lättare att läsa tidningen digitalt!
Annons:

DN PÅ AGENDAN

Annons:
Annons:
Annons: