Fråga: Det verkar som om ni journalister inte kan styra hur rubriker och ingresser sätts. På DN:s förstasida står det: ”De kommer betyda mycket för Sverige”, men längre ner och i artikeln: ”De kommer att betyda …” Själv tycker jag att ’att’ ska sättas ut.

Annika Rosén

Svar: Det tycker vi språkvårdare på DN också och kämpar för att behålla ’att’ efter ’kommer’ när detta står som hjälpverb framför ett annat verb för att bilda futurum. Fast med rubriksättare kan det vara svårt att slåss och ibland sätter vi kaffet i vrångstrupen när vi öppnar morgontidningen. Än så länge är dock ’kommer att’ det mest förekommande i svenskt skriftspråk. Men den att-lösa varianten tränger in alltmer och Språkrådet menar att den håller på att ta över. Detta kan bero på att ’komma’, som är ett relativt ungt hjälpverb (från 1600-talet) och som ännu inte tappat sitt ’att’, är påverkat av de äldre hjälpverben ’vilja’, ’kunna’ och ’ska’ vilka redan tappat sina ’att’. Och även de andra hjälpverben ’få’, ’böra’, ’måste’ konstrueras ju utan ’att’. Så vi får se hur länge det futurala hjälpverbet ’kommer’ kan få behålla sitt ’att’. Språket förändras ständigt och det som i dag känns fel kan i morgon anses rätt. Men som sagt, än så länge vill vi inte stöta oss med alla de läsare som förfäras över ett utelämnat litet ’att’.