Vill du också ha svar på en språkfråga? Ring: Språkrådet 08-442 42 10, vardagar 9–12. Eller mejla: sprakfragor@sprakradet.se
Jag blir alltid fundersam när jag hör folk säga saker som ”alla svenskar äter inte påskägg” eller ”alla varsel leder inte till arbetslöshet”. Vill man säga att ingen äter påskägg längre? Eller att ingen hamnar i arbetslöshet efter ett varsel? Antagligen är det inte tanken. Snarare att inte alla gör de här sakerna. Det här verkar vara ett vanligt uttryckssätt, trots att det blir mycket klarare om man flyttar fram inte, så det blir ”inte alla svenskar äter påskägg” och ”inte alla varsel leder till arbetslöshet”.
Olof Svensson
På sätt och vis har du rätt, och på sätt och vis har du fel.
Det här är en ganska stor fråga som har stötts och blötts av språkvetare under lång tid, så de förklaringar som får rum här kommer inte att vara på långt när fullständiga.
Du har säkert helt rätt i att många skulle uppfatta det som tydligare om man flyttar inte så att det står först i meningen. Inom semantiken, alltså betydelseläran, pratar man om vilket omfång eller räckvidd ett ord har, det vill säga hur långt dess påverkan på andra ord sträcker sig. Inte minst negationer har varit föremål för diskussioner om räckvidd. Man kan säga att räckvidden hos inte i ”alla svenskar äter inte påskägg” är just äter, medan det i ”inte alla svenskar äter påskägg” är alla svenskar som negeras.
Ur det här perspektivet är resonemanget alltså helt riktigt: det blir tydligare vad man menar om man sätter inte först.
Men det finns som sagt också brister i resonemanget. Det vanliga är att ”alla svenskar äter inte påskägg” och ”inte alla svenskar äter påskägg” uppfattas som att de betyder ungefär samma sak.
Då är frågan – vad kan det bero på? Jo, det beror på att när man vill uttrycka att noll personer gör något så brukar man inte säga ”alla låter bli att göra det här”.
Det man brukar säga är att ”ingen gör det här”. Detta gör att även om negationen strängt taget borde påverka äter i ”alla svenskar äter inte påskägg” uppfattar vi det som att det påverkar alla i stället. Vi har nämligen redan på första ordet hunnit tolka meningen som att det finns någon som gör något. Hade meningen börjat med ingen hade vi däremot redan tidigt vetat att det inte finns några personer som ska göra något.