Svenska Akademiens stol nummer sex står tom efter Birgitta Trotzig, som avled i maj. Med största sannolikhet avgörs frågan om vem den nya ledamoten blir vid De adertons första höstsammankomst den 22 september. Ständige sekreteraren Peter Englund låter meddela att ”frågan ligger mycket högt upp på dagordningen”.
DN:s efterforskningar visar att tre namn återkommer i spekulationerna: idéhistorikern Karin Johannisson, författaren Sigrid Combüchen och lyrikern Ann Jäderlund.
Vilka krav ställer De aderton på den nya ledamoten? Bör det bli en kvinna, kanske en poet, bör hon vara särskilt bevandrad i isländska naturskildringar? Förre sekreteraren Horace Engdahl hade som uttalat krav att nya ledamöter skulle vara yngre än han själv. Hur resonerar Akademiens nuvarande sekreterare, Peter Englund?
– Det finns ingen kravlista av det slaget. Om så vore skulle invalsdiskussionerna vara betydligt enklare än de i verkligheten är. Ett kriterium som hör till avdelningen självklarheter är att hon eller han ska vara en av de främsta inom sitt gebit.
– Som jag tolkar Akademiens valspråk ”Snille och smak” handlar – enkelt uttryckt – snillet om den egna förmåga att åstadkomma och smaken om förmågan att bedöma vad andra åstadkommit. Ett annat kriterium som jag högst personligen anser vara viktigt är att man besitter ej obetydlig självdistans.
I dag är författarskrået i majoritet i Svenska Akademien, men så har det långt ifrån alltid varit. När den instiftades av Gustav III 1786 var ledamöterna höga ämbetsmän. De stora skaldernas epok i Svenska Akademien inträffade första hälften av 1800-talet, medan seklets senare hälft ståtade med ett markant inslag av vetenskapsmän, främst historiker och språkmän. Under 1900-talet växte andelen författare, för att vid seklets slut utgöra mer än hälften av ledamöterna. I Akademien ingår också språkvetare, litteraturvetare och historiker. Kvinnor har varit sällsynta. Hittills har åtta kvinnor tagit inträde i Akademien. Sex av dessa åtta är ledamöter i dag.
– Jag håller inte med om att författarna hamnat i majoritet. De flesta av Akademiens ledamöter har dubbel identitet, så till vida att de är både författare och akademiker. Och sedan blir det kanske en smakfråga vad dessa amfibier ska betecknas som i yttersta instans. För mig är det självklart en tillgång för Akademien att folk är just både och. Det betyder att de bär med sig en dubbel och i vissa fall tredubbel kompetens in i vårt arbete.
Peter Englund tar som exempel relativt nyinvalde författaren Anders Olsson. Han är litteraturvetare men även poet. Andra författare med dubbelkompetens är Jesper Svenbro, i första hand antikvetare, Ulf Linde är konstvetare och Göran Malmqvist sinolog och även översättare. Sekreteraren själv ser sig i första hand som historiker.
Poeten och litteraturkritikern Anna Hallberg tycker det är mindre väsentligt om det blir en språkforskare, översättare, författare eller historiker som hamnar på stol nummer sex.
– Det viktigaste är nog att man tycker om och är bra på att läsa. Jag skulle gärna se att de valde en kvinna. Tänker jag på någon i Birgitta Trotzigs efterföljd är Ann Jäderlund och Helena Eriksson de första namn som kommer till mig, säger Anna Hallberg.
Skulle Anna Hallberg själv tacka ja om hon blev tillfrågad? Frågan är irrelevant, tycker Anna Hallberg, eftersom hon inte kan tänka sig att hennes namn kommit upp. Ett spontant ”Javisst!” svarar dock författaren och översättaren Ulf Eriksson:
– Det vore roligt att få vara till nytta medan man ännu har alla krafter kvar. Den jag dock helst vill se på stol nummer 6 är Stewe Claeson. Han är en lysande prosaist, kunnig översättare av amerikansk poesi, och förenar stor bildning med en känsla för kopplingen mellan humaniora och grundläggande demokratiska värden.
Ulf Eriksson ser gärna att Akademien fyller på med kompetenser som känner till flera språkområden. Kvinnokvoten då?
– Förstår inte riktigt frågan. Men om du undrar vilken kvinna jag skulle vilja se på stolen så säger jag Eva Runefelt.
En kvinna som förstaval på stol nummer 6 har även författaren och litteraturkritikern Gabriella Håkansson.
– En kvinna med stark integritet och stor utblick är Sigrid Combüchen. Hon är inte provinsiell utan har stor utblick med en röst i en europeisk tradition. Mitt andraval är också en kvinna, Karin Johannisson. Hon har i hela sitt arbete som medicinhistoriker använt skönlitteratur och kastar ljus över människan med sin stora beläsenhet.
Gabriella Håkansson har också ett framtidsnamn till Akademien.
– Kanske inte i dag, men om några år tror jag att författaren Malte Persson kan bli en utmärkt ständig sekreterare.