Israel Shamir är ökänd bland annat för judefientliga nätinlägg, förnekande av Förintelsen och hyllningar till Irans president Mahmoud Ahmadinejad. Han är också far till Johannes Wahlström, den svenske frilansjournalist som har fungerat som Wikileaks kontaktperson i Sverige, och som publicerat artiklar på faderns hemsida.
Shamir är född i Sovjetunionen, men har också bott i Sverige och Israel. Han har förutom Shamir också kallat sig Adam Ermash och Jöran Jermas.
Nu dyker han upp i ännu ett kontroversiellt sammanhang: det kritiserade valet i Vitryssland. Och han gör det som anhängare av Luka-sjenko, mannen som härskat oinskränkt över sitt land sedan 1994 och som lät sin polis misshandla och fängsla oppositionens kandidater på valdagen.
I vitryska medier uppmärksammades inför valet den 19 december att Shamir, ”den ende ryskspråkige ackrediterade Wikileaksjournalisten”, hade anlänt till Minsk i egenskap av valövervakare.
Inte nog med det: på själva valdagen tog sig Lukasjenkas närmaste man, presidentadministrationens chef Vladimir Makej, tid för ett möte med samme Shamir. Nyhetsbyrån Interfax-Zapad tog en bild på honom på trappan till presidentadministrationens byggnad.
Enligt nyhetsbyrån förnekade Shamir att mötet hade handlat om Wikileaks, och hävdade att han talat med Makej ”om valet”. Samtidigt bekräftade han existensen av en ”vitrysk dossier” på flera tusen sidor i Wikileaksdokumenten.
– Det är sådant som amerikanerna skriver från Vitryssland, om Vitryssland. Där kan det finnas intressant material, sade han till Interfax-Zapad.
Israel Shamir gör ingen hemlighet av sin beundran för Lukasjenka och ”den vitryska modellen”, vilket förstås har fått viss publicitet i regimtrogna medier i Minsk.
”Er modell är intressant, som en modell för utveckling utan partier. Enligt min mening är det helt rimligt: det går att bygga en bra statsstruktur utan partier”, har han sagt till Interfax. I en intervju för den statliga nyhetsbyrån Belta utnämner han dagens Vitryssland till ”socialismens skinande ljus”.
Själva valet – som fick hård kritik av exempelvis Osse, den europeiska säkerhetsorganisationen med 452 observatörer på plats – hade Shamir inga invändningar emot.
– Jag såg inget man skulle kunna kalla förseelse. I mina ögon gick allt till som det borde gå till.
Valets officiella resultat blev ännu en storseger för Lukasjenko, denna gång med nästan 80 procent av rösterna – åtminstone dubbelt så mycket som vad oberoende mätningar ger honom. På valdagens kväll samlades tiotusentals oppositionella i centrala Minsk för att protestera.
Resultatet är känt: nästan 700 greps, däribland sju av de nio oppositionskandidaterna. En av dem, Vladimir Nekljajev, slogs blodig och medvetslös. Flera av kandidaterna sitter fortfarande inlåsta i KGB:s häkte, riskerar långa fängelsestraff och hånas regelbundet av Lukasjenka i tv.
Shamir kommenterade protesterna medan de ännu pågick. I ett Interfaxtelegram publicerat klockan 01.01 natten till den 20 december slår han fast att USA-pengar ligger bakom oppositionens demonstration.
– Om man ser till Wikileaks så publicerades där i dag en depesch där det talas om ”svarta pengar” som går till den vitryska oppositionen. Det talas om att man har haffat någon med 25 000 dollar i kontanter. Det är nog ingen isolerad företeelse.
Måndagen den 20 december, dagen efter Shamirs möte med Lukasjenkos ”högra hand” Vladimir Makej, gick Lukasjenka ut hårt mot den fängslade och blåslagna oppositionen. Den stämplades som fega förrädare, som västvärldens lakejer. Ett av hans trumfkort var ”hemliga dokument” om motståndarnas aktiviteter.
– Vi kommer snart att publicera vissa dokument och då får vi se reaktionerna från de inblandade och deras beskyddare. Allt kommer att publiceras i landets största tidning så att nationen får en inblick i våra västliga partner, den så kallade oppositionen och de alternativa kandidaterna, sade Lukasjenko.