Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Kultur & Nöje

Wikimedia får betala 750.000 för konstdatabas

Tavlor i Kiruna stadshus.
Tavlor i Kiruna stadshus. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Wikimedia tvingas betala 750 .000 kronor i skadestånd för sin databas offentligkonst.se.

– Domen kommer att drabba alla som har en blogg eller en liten webbplats, säger John Andersson, verksamhetschef på Wikimedia.

I april förra året fastslog Högsta domstolen att BUS, Bildupphovsrätt i Sverige, får rätt mot sajten Wikimedia i fallet där bilder på konst på allmän plats lagts upp i en databas, offentligkonst.se.

Nu har vitesdomen kommit från Patent- och marknadsdomstolen, där Wikimedia åläggs att betala 750. 000 kronor i vite och rättegångskostnader. Men framför allt är det domens principiella utfall som har väckt uppmärksamhet: att konstnärer kan stämma personer och organisationer som tar kort på konst i offentligheten och delar det på internet utan att betala för det. Till exempel kan man inte fotografera av ett konstverk och lägga upp på Instagram utan risk för att bli stämd.

Per Jonas Nordell är professor på Stockholm universitet och kursföreståndare i immaterialrätt och marknadsrätt. Han är av uppfattningen att Högsta domstolen inte tänkt igenom konsekvenserna av domen.

– Slår man fast en princip måste det också tolkas principiellt. Nu brukar inte rättighetshavare gå på privatpersoner som begår intrång i mindre skala, men det är en praktisk fråga – rent teorietiskt skulle de kunna göra det. Vilket gör det alltför långtgående i min mening, och väldigt svårhanterligt.

Avbildningar av konst på nätet får förekomma i en begränsad krets, till exempel på ett företags intranät. Men eftersom internet i sig innebär ett väldigt vitt offentlighetsbegrepp spelar det ingen roll om man till exempel har väldigt få följare i sociala kanaler när man delar bilder.

– Det räcker att det finns möjlighet för andra att kunna ta del av det, även om man kan visa att man bara har tre följare så duger inte det – om vem som helst kan följa dig blir det tillgängligt.

Erik Forslund är jurist på BUS. Han menar att kritiken mot domen, att den skulle begränsa det offentliga rummet, är medvetet missriktad.

– Rättsfallet handlar inte om privatpersoner över huvud taget, vi har aldrig haft för avsikt att gå på privatpersoner. Målet handlar om att professionella eller kommersiella företag som använder sig av dessa bilder också ska betala för dem.

Eftersom BUS tecknar licensavtal med ickekommersiella aktörer som kommuner och landsting för bland annat offentlig konst i bildarkiven betalar de en summa varje år som sedan går till konstnärerna, säger Forslund.

– När Wikimedia då publicerade en databas utan att betala för sig så måste vi försvara de avtal vi har.

Samtidigt gör domen som princip att även privatpersoner kan stämmas av upphovsmän om de delar avbildningar på nätet.

– Ja, så är det. Men det har aldrig varit vårt mål.

Verksamhetschefen på Wikimedia i Sverige, John Andersson, tycker att det är en tråkig begränsning att inte kunna tillgängliggöra konsten i det offentliga rummet.

– Det läggs mycket skattepengar på den här konstsamlingen på torg och i parker så vi ville visa upp den online för dem som inte har möjlighet att åka till varje plats. Domen innebär konsekvenser för alla som sysslar med informationsspridning – alla som har en blogg eller en liten webbplats. Och att man efter domen säger sig inte vilja gå efter privatpersoner betyder inte att andra inte kommer göra det.

För att täcka kostnaderna och lyfta frågan har man nu startat en insamlingskampanj på nätet.