Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Kultur & Nöje

”Zlatan får folk att rusa till biblioteket”

”Det går inte att säga att något är viktigt och fint. Läsningen måste komma inifrån, lite på trots”, säger David Lagercrantz.
”Det går inte att säga att något är viktigt och fint. Läsningen måste komma inifrån, lite på trots”, säger David Lagercrantz. Foto: Anette Nantell

Skriv gärna om ett främmande, hårdkokt ämne och gör det med fart. Zlatans biograf David Lagercrantz har flera idéer om hur man kan locka läsovilliga grabbar att börja läsa.

Sveriges bästa läsfrämjare är en tatuerad alfahanne som inte läser böcker. På omslaget till boken ”Jag är Zlatan Ibrahimovic” står fotbollsstjärnan i bar överkropp och visar upp sina tatueringar. En typisk bokmal? Nja, i biografin framgår att dribblingsesset ägnat det mesta av fritiden åt att spela Playstation. Men för otaliga läsovana killar runtom i landet, och även andra länder, har Zlatanboken blivit en väg in i litteraturen.

Om någon vet hur man ska locka pojkar att börja läsa borde det därför vara David Lagercrantz, författaren till verket som hittills sålts i över en miljon exemplar bara i Sverige och blivit översatt till 30 språk. Även i länder som Frankrike, Storbritannien och Nederländerna har ”Jag är Zlatan Ibrahimovic” omskrivits som en bok som når ut till förortskidsen.

– Zlatan läser inte böcker. Han gick aldrig till biblioteket och struntade i skolan. Så det är lite lustigt att det är han av alla som får folk att rusa till biblioteket, säger David Lagercrantz när vi träffas i hans vindsvåning på Södermalm.

Sedan biografin kom ut för tre år sedan har han fått en mejlström han aldrig tidigare varit med om. Föräldrar har vittnat om hur boken fått deras söner att börja läsa, intressera sig för skolan och låna böcker. Föreläsningsförfrågningar har vällt in.

– Ett tag åkte jag ut väldigt mycket och träffade många invandrargrabbar. Jag möttes nästan alltid av en välvillig tuffhet som var så jävla fin. De lyssnade, skrattade och ställde frågor: ”Fan du borde skriva en bok om mig, David!”, ”Vad kör du för bil då, kör du också Porsche eller?”. Det var en typ av författarfrågor man inte brukar få från kulturdamerna: ”Vad fan tjänar du? Tjänar du bra?”, säger David Lagercrantz och skrattar.

För många nyblivna läsare har Zlatanboken blivit en inkörsport till fantasylitteraturen, men även biografi- och reportagegenrerna, berättar han.

Så vad är hemligheten? Hur får man läsovana grabbar att upptäcka böckernas värld?

Det uppenbara svaret i just detta fall är förstås Zlatan själv, oupphörligt fascinerande och med en synbar förmåga att skapa en Zlataneffekt vilket fält – jakt, litteratur, bilkörning – han än ger sig ut på.

– Men det räcker inte med en känd person. Det måste finnas en berättelse också och här fanns en arketypisk success story. Fajten från gettot till glamouren. Den amerikanska drömmen är förstås berättad om och om igen i USA. Men här har den inte riktigt funnits. Invandringen är för ny. Invandrarlitteraturen tidigare har handlat väldigt mycket om problem, frustration i förorten, men här finns en konkret resa ut, en osannolik berättelse, säger David Lagercrantz.

En förklaring till det breda genomslaget är att boken ger hopp. Inte så att berättelsen skulle vara särskilt uppbygglig, läsaren får utan moralkakor veta allt om Zlatans många cykelstölder. Men den visar en väg framåt i ett starkt segregerat land.

– Många drömmer om en Zlatankarriär och då brukar jag säga: absolut, gör gärna en Zlatankarriär. Men Zlatans väg till framgång är en på miljonen. Ett mer troligt sätt att lyckas är att börja läsa, säger han.

Ändå finns enligt David Lagercrantz skäl att vara försiktig med läsfrämjande maningar och kampanjer, som ibland kan uppfattas som ett initiativ från överheten. Det, och högtidligheten som omgärdar den fina litteraturen, kan verka avskräckande.

– Man förstår inte vilken absurd chockupplevelse det kan bli om man försöker banka Strindberg i huvudet på en ung kille, han kanske aldrig läser en bok igen. Det går inte att säga att något är viktigt och fint. Läsningen måste komma inifrån, lite på trots, säger David Lagercrantz, vars far Olof Lagercrantz en gång skrev en hyllad bok om just August Strindberg.

– Min pappa sa en gång att det bästa sättet att få en ung människa att läsa, det är nog att förbjuda honom eller henne att gå in i biblioteket och säga att han eller hon absolut inte får läsa böckerna på översta hyllan. Det är inte konstigt att det blir töntigt att läsa när en hel vuxenhet går och säger att läsning är duktigt, fint och bra. Det måste vara lite coolt att läsa. Man måste hitta böcker som du och jag och alla andra hittade plattor: fan har du hört den här nya skivan? Det ska vara en egen rörelse för unga, säger David Lagercrantz.

Språkligt krävs ett direkt anslag och en hög fart i en berättelse som ska funka på läsovana, menar David Lagercrantz.

– Det är precis som med gamla filmer. I dag sker klippen snabbare. Jag menar förstås inte att all litteratur ska ha hög fart, det kan vara hur fint som helst att komma in i ”Krig och fred” eller ”Anna Karenina”, men är du inte van så går det för långsamt. Vill du som författare nå den här gruppen måste du stryka, stryka och ta bort allt dödkött och tjafs.

Ett trick, tror han, kan vara att locka den manliga publiken med lite hårdkokta, tuffa ämnen som befruktas med ett litterärt perspektiv. Om en vanlig föreställning är att en författare bör söka sin egen berättelse, att man ska gräva där man står, menar David Lagercrantz att det tvärtom kan vara bättre att låta sig korsbefruktas av en värld som känns främmande.

– Det händer någonting kul då, som det kanske gjorde när Rosengård mötte det lagercrantzka. Jag och Zlatan kunde inte komma från mer olika miljöer. Det var inte bara så att kylskåpet var fullt hemma hos mig och tomt hos Zlatan, även bokhyllorna var fulla. Fortfarande är litteraturen fylld med skildringar av svensk medelklass. Jag tror att många författare kommer sig själva lite för nära. Det är inte så dumt att slänga sig in i något helt annorlunda.

David Lagercrantz.

Journalist och författare född 1962. Började som reporter på tidningen Expressen och debuterade som författare 1997 med en bok om äventyraren Göran Kropp.

”Jag är Zlatan Ibrahimovic” blev enligt Bonniers den snabbast säljande boken i Sverige någonsin och nominerades till Augustpriset 2012.

Skriver just nu på en fjärde bok i Stieg Larssons Millenniumserie som ska komma ut i flera länder samtidigt augusti 2015.