replik.
Jesús Alcalá kritiserar Skolverket på DN Debatt 29/1. Dessvärre bortser han från den viktigaste grunden för Skolverkets ställningstagande, nämligen den diskrimineringslag som riksdagen beslutade om 2008 och som trädde i kraft den 1 januari 2009, skriver Skolverkets jurister Ulrika Lindén och Eva Röyter i en replik.
Bestämmelserna i diskrimineringslagen innebär att det inte är möjligt att ha generella förbud mot heltäckande slöja.
Enligt 2 kap 5 § diskrimineringslagen får en utbildningsanordnare inte, varken direkt eller indirekt, diskriminera en elev som deltar i eller söker sig till verksamheten. Utbildningsanordnaren är också enligt 3 kap 14 § diskrimineringslagen skyldig att bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för de barn eller elever som deltar i eller söker till verksamheten.
Ett förbud för till exempel skolelever att i vissa angivna sammanhang bära en speciell klädsel kan dock godtas även om klädseln är religiös. Det ska i så fall handla om enskilda fall då klädseln väsentligt skulle försvåra kontakten och samspelet mellan lärare och elever eller medföra särskilda risker vid laborationer eller liknande övningar. Detta är också innebörden i Skolverkets vägledning.
Diskrimineringsgrunderna religion och etnisk tillhörighet i diskrimineringslagen kompletterar varandra så att vad som kan uppfattas som ett kulturellt eller traditionellt uttryck i stället för ett religiöst uttryck i allmänhet faller in under någon av diskrimineringsgrunderna.
Ovanstående framgår av diskrimineringslagen, förarbetena till diskrimineringslagen och av beslut från Diskrimineringsombudsmannen, DO.
När vi ger vägledning i juridiska frågor så utgår vi naturligtvis från lagstiftningen. I det lagstiftningsarbete som ligger till grund för diskrimineringslagen har Sveriges internationella åtaganden beaktats.
Ulrika Lindén, chefsjurist Skolverket
Eva Röyter, jurist Skolverket