Årets ord hade en dragning åt haverier och belöningar. Mitt i finanskrisen gjorde bonusen plötslig comeback, illa sedd av de flesta utom mottagarna. För övrigt präglades språket av mat, islam och försäkringar.
Nödlandning [’nö:dlandning]
Det har kallats för miraklet på Hudsonfloden – kapten ”Sully” Sullenbergers nödlandning vid Manhattan. Motorerna på US Air flight 1549 var utslagna och det mesta talade för en katastrof, men alla 155 passagerare ombord överlevde vattenlandningen.
En annan dramatisk nedstigning, som också startade i New York, bjöd världsekonomin på. I början av året varnade seriösa bedömare för en repris av 1930-talets depression. Men den nedåtgående spiralen hävdes tack vare samordnade räddningsinsatser från finansministrar och centralbankschefer.
Det är ofta människor som utlöser haverier, och avvärjer dem.
Peter Wolodarski
Utförsäkrad [’u:tför’sä:kradd]
Den borgerliga alliansen lyckades väl med att sälja in begreppet ”utanförskap”. Värre ser det ut att gå med ”omförsäkrad”, en term som var tänkt att beskriva vad som händer med dem som tvingas lämna sjukförsäkringen och gå över till ersättningssystem för arbetslösa. Vänsteroppositionen ser ut ha bättre framgång med sitt ordval ”utförsäkrad”.
Detta är mer än en strid om ord. Det är en strid om verklighetsbeskrivningen. Och det är en strid som regeringen mycket väl kan förlora valet på. Även om den inte förtjänat det. I alla fall inte för detta.
Hanne Kjöller
Bonus [’bo:nuss]
”Tantièmer pläga tillerkännas affärs- och fabriksdisponenter, godsförvaltare osv i syfte att sporra deras intresse för högsta möjliga nettovinsts åstadkomma” står det i Nordisk familjebok från 1891.
Nuförtiden kallas tantièmer för bonus, med säkerhet årets mest bespottade ord. Redan före krisen fanns en opinion mot höga rörliga ersättningar. Men när världen var en hårsmån från finansiell kollaps och bankdirektörerna stod med mössan i hand utanför statens dörr exploderade den folkliga ilskan.
Politikerna har naturligtvis inte varit sena på att sätta käppar i pengahjulen. Det gäller ju att passa på. Det är inte varje dag de folkvalda får en sådan bonuschans att värva röster.
Rikard Westerberg
Lissabon [’lissabånn]
Portugal hoppades säkert på uppmärksamhet och ära. För snart tio år sedan lanserades Lissabonstrategin som skulle göra EU till den mest konkurrenskraftiga delen av världen. Sedan sopades resterna av EU:s ståtliga konstitutionella fördrag ihop till Lissabonfördraget. Efter den misslyckade strategin och den utdragna fördragsprocessen är nu alla ganska trötta på den portugisiska huvudstadens namn. När Lissabonfördraget till slut trädde i kraft den 1 december var det bara en stad som firade med fyrverkeri, och det är inte svårt att gissa vilken.
Annika Ström Melin
Salamat [’sa:la’ma:t]
Salamat betyder tack på flera filippinska språk. Men här handlar det om otack. Och om kyld mat.
Plastade portionslådor har orsakat hätska debatter runt om i landet. I Stockholm ansvarade landstingsrådet Maria Wallhager för en fullständigt regelvidrig upphandling av matlådor från Sodexho, som ska leverera för 150 miljoner om året till sjukhus i landstingen. Men annars är det ofta Matfabriken i Sala som stått i centrum. I Norrköping hotar politikerna att säga upp kontraktet efter undersökning av hygienkvalitet och näringsinnehåll, i båda fall för låga. I Trelleborg fick 327 pensionärer Salamat, men 140 hoppade av lådleveransen. De som är kvar uppges vara nöjda. En av dem skrev insändare i Trelleborgs Allehanda under rubriken ”Salamat-tjat”. Det paradoxala är att kyld mat knaprar andelar på den frystas bekostnad i vanliga mataffärer.
Malin Siwe
Minaret [minna’re:t]
En europeisk form av arabiskans manara som betecknar en plats eller ett föremål som ger ljus. På tyska stavas ordet med två t och uttalas med kort e: das Minarett.
Inför folkomröstningen i Schweiz om förbud mot byggande av minareter hävdade ja-kampanjen att tornen uttryckte maktanspråk och därför inte kunde accepteras. På affischer avbildades minareterna som hotfulla skogar av missiler.
Vad minareterna betyder för muslimer var förbudets förespråkare däremot inte intresserade av. Tornen var bara intressanta som en projektionsyta för fördomar och rädsla.
Johannes Åman
Sociala medier [sosi’a:la me:djer]
Sällan har ett nytt fenomen fått ett mer passande namn. De nya kommunikationsmöjligheterna kommer att förvandla vår tillvaro på sätt som vi bara börjat ana.
Tidigare hade vi en linjär livsuppfattning. Vi rörde oss framåt och lämnade människor bakom oss. Men nu kommer de alla tillbaka, åtminstone på Facebook: killen som mulade dig i en snöhög i trean, den första flickan du kysste, den flummiga naturkunskapsläraren från gymnasiet...
Kommer vi att klara detta angrepp på moderniteten? Eller kommer mänskligheten att likt Marcel Proust fastna i sängen, överväldigad av den tid som flytt?
Henrik Berggren