Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Bossen bakom

Vladimir Putin har tränat, finansierat och beväpnat rebellerna i östra Ukraina.
Vladimir Putin har tränat, finansierat och beväpnat rebellerna i östra Ukraina. Foto: IVAN SEKRETAREV

Moskvabörsen har de senaste dagarna åter börjat att stiga. Det gläder kanske en och annan aktiespekulant som nischat sig på Rysslandsfonder. För oss andra är det dåliga nyheter. Marknaden räknar helt enkelt med att EU även denna gång ska misslyckas att införa riktigt kännbara sanktioner mot regimen i Kreml.

Trots att EU:s utrikesministermöte i tisdags kännetecknades av ”djup sorg och stigande vrede”, enligt utrikes­minister Carl Bildt, utmynnade inte mötet i några konkreta sanktions­åtgärder – utöver ett beslut om att ta fram förslag på konkreta åtgärder längre fram, i varje fall före augusti.

Som Bildt också påpekade är EU:s ekonomi tio gånger större än Rysslands. Påtryckningsmöjligheterna på den självsvåldige grannen i öst borde därmed vara stora kan man tycka. Men splittringen inom EU gör sig ständigt påmind. Den bottnar delvis i medlemsländernas olikartade förutsättningar. Flera EU-länder – speciellt i östra Europa – är direkt beroende av rysk gas för uppvärmning av sina industrier, bostäder och spisar.

Värre är då den tvehågsenhet som bottnar i snöd vinning och nationella vinstintressen. Ryssland är känsligast för sanktioner som rör energi-, försvars- och finansmarknadsintressen. Frankrike vägrar trots det att avbryta försäljningen av sitt toppmoderna hangarfartyg i Mistralklassen. Landets president François Hollande håller till och med öppet för att gå vidare med försäljningen av ytterligare ett krigs­fartyg – ännu en mångmiljardaffär.

Storbritannien har haft ett högre tonläge mot Ryssland och dess president Vladimir Putin. Men trovärdigheten haltar, inte minst sedan en frilansfotograf i våras lyckades plåta några hemligstämplade dokument utanför Downing Street 10 som visade att den brittiska regeringen med premiär­minister David Cameron i spetsen först och främst prioriterar att Londons finanskvarter i City inte ska drabbas av några Rysslandssanktioner. Penningtvätten ska kunna fortgå som vanligt.

Den tredje tunga EU-spelaren – Tyskland – är liksom länderna i Öst- och Centraleuropa beroende av rysk gasimport. Men landet har till skillnad från sina östliga grannar i hög grad försatt sig i den situationen självmant, dels tack vare beslutet att avveckla den tyska kärnkraften om åtta år, dels tack vare en strategisk inriktning på goda affärsrelationer med Moskva. Tyskland har dessutom bättre med resurser för att ersätta den ryska gasen – även om det skulle bli dyrt.

Risken är således stor att det kortsiktiga egenintresset åter vinner över Europas långsiktiga säkerhetsbehov. Under tiden fortsätter separatistgrupperna i östra Ukraina att sprida död och förödelse med hjälp av den tunga vapenarsenal som Moskva försett – och fortsätter att förse – dem med.

Senast i går rapporterades det att ytterligare två stridsflygplan skjutits ned av rebellerna. En milisman har även bekräftat för den italienska tidningen Corriere della Sera att han var med och sköt ned det malaysiska passagerarflygplanet MH17 förra veckan.

Det är bara att hoppas att EU kan närma sig USA:s tuffare linje mot Ryssland. Det handlar inte om krigshets eller vilja till konflikt för sakens skull. Putin kan sin realpolitik utan och innan och han är en skicklig spelare – alltför skicklig ur ett europeiskt-demokratiskt perspektiv.

Putin är också skrupelfri och cynisk och har redan med all tydlighet visat – andra Tjetjenienkriget 1999–2000 skördade nära 200 000 människoliv – att han kan vara nog så brutal när det behövs.

Den ryske presidenten må ha blivit skickligare på att dölja sin sanna natur sedan Tjetjenien. Men det bör inte råda något tvivel om att absolut inget i det den ryska säkerhetspolitiken sker utan att landets mäktigaste man godkänt det. Putin är direkt ansvarig för att ha skrapat ihop de värsta av östra Ukrainas politiska extremister, kriminella våldsverkare och huliganer till en rebellarmé och sedan försett dessa banditgäng med grovkalibriga stridsvagnar, raketartilleri och avancerade luftvärnsrobotar.

Rysslands president må husera i ett anrikt och guldbroderat palats. Men en gangsterledare som sköter rekryteringen och delar ut vapnen från sitt skrivbord blir inte mindre skyldig för att han inte direkt är ute på gatan och deltar i den brottsliga verksamheten.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.