Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Dela den svenska skuldbördan

Foto: Magnus Bard

Allt fler sitter fast i skuldfällan. Över 100 000 svenskar räknas till ”evighets­gäldenärerna”, rapporterade SVT i veckan. De hör till kreditsamhällets värst drabbade olycksbarn, med minst 20 år gamla skulder hos kronofogden.

Det typiska ”lyxfällan”-fallet ger en missvisande bild: Thailandresor på kreditkortet, obetänksamma bilköp på avbetalning, en klädsmak som inte svarar mot plånbokens midjemått.

De livstidsdömda i kronofogdens rullor vittnar om allvarligare saker. Aktuellt berättade i ett inslag om en man som drev skogsbolag. Han drabbades av problem med synen och blev tvungen att låta maskinerna stå tysta. Verksamheten föll samman. Skulderna mångdubblades trots att han sedan arbetade vitt, fick varje lön utmätt och levde på existensminimum i många år. 2 miljoner blev 17, en börda som är svår att göra sig fri från.

Skilsmässa, sjukdom eller arbetslöshet, snarare än lättjefull impulskonsumtion, är ofta det som utlöser den onda cirkeln.

I SNS konjunkturråds nya rapport ”Den svenska skulden” betonar författarna att ökad skuldsättning inte behöver vara ett bekymmer. Lån kan förverkliga drömmar, även om de ibland krossar dem. Om kreditmarknaderna fungerar väl överskuggas det senare av fler möjligheter för hushållen och företagen.

Under torsdagens presentation av rapporten avhandlade forskarna en rad tänkvärda förslag för ett bättre system.

Själva analysen utmanar den hotfulla bild som har målats upp av Riksbanken. Svenskarnas lån är ingen överhängande fara för ekonomin, säger SNS-ekonomerna. Men: Skulderna har blivit större. Och med dem vissa samhällsekonomiska risker.

Ränteavdraget pekas alltid ut som bov i dramat. Även denna gång. Tidigare har partiernas intresse varit svalt. Finansmarknadsminister Per Bolund (MP) vill ändå se samtal med Alliansen om skulderna och har sagt att en långsam avtrappning av ränteavdraget borde stå på dagordningen.

Det vore klädsamt om borgerliga företrädare inte viftade bort frågan. Alliansen bär en stor del av ansvaret för att eget ägande numera dominerar bostadsmarknaden och att skuldsättning har gynnats. En reform av fastighetsskatten var svår att motstå även om den var ekonomiskt oklok. Åtminstone bör de nu hålla öppet för åtgärder som ger en smula mer jämvikt i utvecklingen.

Bland SNS-ekonomernas idéer för att förbättra den svenska lånemarknaden finns förslag om att samtidigt göra riskdelningen jämnare mellan kund och bank. Att skriva ned privata skulder är svårt. Bankens övertag är stort. Förutsättningarna för frivilliga förhandlingar är osäkra. Ekonomiprofessorn Peter Englund, som stod i spetsen för forskartruppen, påpekade på SNS-seminariet att erfarenheterna från eurons krisländer talar starkt för att det behöver göras enklare.

Nya låneformer är ett alternativ som även det kan skapa ett smidigare system. Villkoren i ett vanligt svenskt bolån belastar bankkunden med hela risken. Det finns alternativ som skulle göra insatserna mer jämnt fördelade, utan att det måste bädda för en ny lånefest.

Även snabbare skuldsanering, evig­hets­gäldenärens väg ur sin hopplösa situation, efterfrågas i SNS-forskarnas rapport. Regeringen borde inte dröja med förslag som underlättar för sådana som skogsföretagaren i Aktuellts reportage.

Han fick till sist hjälp att bryta den onda cirkeln, men många får det inte och proceduren går för långsamt. Det ligger i både individens och samhällets intresse att skuldsaneringen fungerar effektivt. Det gör den inte. Frågan har redan malts flera varv genom utredningskvarnarna och alternativ för att sänka trösklarna finns färdiga. En invändning har handlat om att generösare sanering leder till vidlyftigheter. Det är nonsens.

Förra konsumentministern Birgitta Ohlsson (FP) lovade att förslag skulle läggas fram före valet. Det blev aldrig av. Ansvaret faller nu på Per Bolund.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.