"Så är det med frihet, den tillåter folk att göra misstag."

Uttalandet från den dåvarande amerikanske försvarsministern Donald Rumsfeld har blivit en modern klassiker. Tidpunkten var strax efter Bagdads fall 2003, när staden plundrades.

Internet är en annan frizon med en stor, mörk baksida: pedofiler, spelmissbruk, drogförsäljning. En härlig frihet för den som kan hantera sin poker, sitt porrsurfande eller nätdejtande och sina inköp av årgångsviner, men ett bottenlöst träsk för andra. Ett Bagdad i cyberrymden.

Därför finns det, oundvikligen, två sätt att se på tisdagens utslag i EG-domstolen, som ger grönt ljust för privatimport av alkohol över nätet. En seger för målsägaren Klas Rosengren och för friheten, när monopolet kommer ett steg närmare graven, men ett nederlag för en alkoholpolitik med sociala ambitioner.

Något överraskande slår domstolen fast att Sveriges förbud mot alkoholimport via internet strider mot EG-rätten. Förbudet innebär en "obefogad kvantitativ restriktion av den fria rörligheten för varor".

Domstolen kommer därmed till en annan slutsats än generaladvokaten, sin egen chefsjurist. Det visar att juridiken har sina begränsningar i sammanhanget, och att politiken regerar.

Politiskt har Sverige spelat högt, och förlorat. Både den tidigare och nuvarande regeringens linje har varit att näthandelsförbudet behövs för att upprätthålla Systembolagets monopol. När denna handel blir tillåten får det rimligen konsekvenser för ruljangsen under den gröna skylten.

En omedelbar följd blir skadeståndskrav från de tusentals svenskar som fått sina importvaror beslagtagna. Sedan 2004 rör det sig bland annat om runt 200 000 liter öl, vars bäst-före-datum lär ha passerats med bred marginal.

I nästa steg kommer näthandeln att ta ny fart. Hur omfattande den blir är dock en öppen fråga eftersom en tidigare dom säger att köparen ska betala mottagarlandets alkoholskatt. Om det är administrativt möjligt att upprätthålla den principen försvinner mycket av drivkraften, eftersom priset blir lika högt som på Systemet.

I ett längre perspektiv är tendensen ändå tydlig och klar. När en ny kanal öppnas vid sidan av monopolet, driven av det vinstintresse som alkoholpolitiken var tänkt att eliminera, blir det i längden både praktiskt och principiellt omöjligt att försvara Systembolaget.

Den nationella svenska alkoholpolitiken befinner sig i en vild, oordnad reträtt. Det var förutsägbart att EU-medlemskapet och internationaliseringen skulle få dessa konsekvenser. I stället för en framåtsyftande politik har vi fått en strategi av rädda-vad-som-räddas-kan.

Det är klart otillfredsställande att 7 300 svenska köpare och 350 000 liter prima alkohol har blivit hängande i nätimportförbudets rättsliga limbo. Men domstolens argumentation verkar inte heller övertygande.

Motiveringen är att det svenska förbudet inte är proportionerligt och ändamålsenligt i förhållande till målet, att minska alkoholens skadeverkningar och skydda ungdomar. Det stämmer kanske på kort sikt, men med ökad tillgänglighet och svajigare åldersgränser kommer garanterat en sekundär effekt av mera missbruk.

Det uppehållande försvaret blir nu beskattning av nätimporten, kanske också sänkta alkoholskatter och bättre service på Systemet. För normalkonsumenten är det goda nyheter. För folkhälsan är det med all säkerhet negativt, när fler människor trillar dit på den underbara, Rumsfeldska friheten.