Det är förståeligt att Thomas Bodström tackade nej till P 3:s drogtest. Ett test som inte upplevs som frivilligt är en kränkning av den personliga integriteten.
Vill du ta ett drogtest? Frågan ställdes av P 3 Nyheter till Thomas Bodström, Socialdemokraternas talesperson för rättspolitiska frågor.
Thomas Bodström svarade först ja. Men när sjuksköterskan började rabbla upp vad testet gav utslag för – amfetamin, hasch, opiater, bensodiazepiner – valde Bodström att backa. Det är lätt att förstå.
Bensodiazepiner är en verksam beståndsdel i bland annat lugnande medel och sömnmedel. Opiater förekommer i starka hostmediciner. Givetvis har ingen med att göra om Bodström någon gång skulle ta ett piller mot sömnlöshet eller lida av svår hosta. Att behöva förklara en sådan sak inför medierna vore en integritetskränkning. Redan själva drogtestet är en sådan kränkning, om det inte upplevs som frivilligt.
Trots det är Socialdemokraterna inte emot att grundskolor och gymnasieskolor genomför frivilliga drogtester bland eleverna. Allianspartierna är mer uttalat positiva. Problemet är att ordet ”frivilliga” inte ger en tillräcklig garanti. Om inramningen är ett radioteam med både mikrofon och webbkamera, eller ett klassrum och en lärare som kan informera dina föräldrar om att du har vägrat ta testet, så är frivilligheten i realiteten begränsad.
Kanske har politikernas syn på drogtester något att göra med hur olika vi tenderar att se på vår egen integritet – och andras. En aktuell händelse illustrerar detta.
Wikileaks grundare Julian Assange anhölls i sin frånvaro i fredags misstänkt för våldtäkt och sexuellt ofredande. Anhållningsbeslutet hävdes redan på lördagen och misstankarna om våldtäkt avfördes. Det gäller dock inte misstankarna om att någon typ av brott har begåtts av Assange.
I Aftonbladet och via sina egna mediekanaler på exempelvis Twitter har Assange kritiserat svenska medier för att de publicerade uppgifterna. Han anser att det har skadat honom. Till saken hör att Wikileaks har som verksamhet att publicera hemligstämplade dokument på sin webbplats. Publiceringen av 90 000 militära dokument från Afghanistan fick nyligen hård kritik. Afghaner som samarbetar med Natotrupperna mot talibanerna fanns namngivna och deras liv sattes därmed i fara.
Samme Assange som försvarar sin rätt att publicera militära hemligheter till och med när människors liv står på spel menar att svenska medier bör skydda honom från offentlighetens ljus. Kan det vara för att hans egen integritet och inte bara andras liv står på spel? Assange avslöjar en aningslöshet när det gäller de svåra distinktioner som integritet och publicitet involverar. Det måste finnas en rimlig avvägning mellan allmänintresset för de uppgifter som offentliggörs och den skada som kan uppstå.
En nästan lika stor aningslöshet tycks finnas bland svenska politiker när det gäller skolelevers rätt till integritet. Regeringsformen säger att varje medborgare ska vara skyddad mot påtvingade kroppsliga ingrepp från samhället. Skolinspektionen anser inte att den skrivningen går att förena med drogtester i skolans värld. Skolan har en given auktoritet i förhållande till eleven och ordet frivilligt blir lätt bara just ett ord.
Drogtester förkommer redan på vissa skolor – i strid med andan i svensk grundlag. De politiker som vill ge skolorna laglig rätt att genomföra drogtester bör först svara utförligt på frågan hur frivilligheten i realiteten ska garanteras. Ingreppet i elevernas integritet måste stå i proportion till vad som kan uppnås. Det kan finnas mer effektiva sätt att förebygga droger bland unga som inte innebär en kränkning.
Andras integritet måste vara minst lika mycket värd som politikernas egen.