Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Är du källkritisk, lille vän?

Foto: Jessica Gow TT

 DN 13/3 2017. För att kunna vara kritisk måste man först förstå världen. 

Att formulera en strategi är en sak, att genomföra den är svårare och viktigare. Det konstaterade digitaliseringsminister Peter Eriksson (MP) när han presenterade regeringens nya Digitaliseringsråd på fredagens presskonferens. Dess uppgift är att främja genomförandet av digitaliseringspolitiken.

I mer än ett kvarts sekel har internet förändrat vårt samhälle. Utvecklingen går nu snabbare än någonsin. Bilar kan köra själva, maten klickas hem från köksbordet och dockor kan användas för att spionera på barn.

Sverige har länge varit ledande i den digitala omställningen av samhället och vi har allt att vinna på att fortsätta ligga i framkant. Det kräver dock kraftansträngningar inom många områden, inte minst skolan.

Förra året ansåg för första gången ungdomar i åldern 16–25 år att Facebook var viktigare än traditionella medier som källa för information och lokalnyheter. Trots det visar forskning från Stanforduniversitetet att ungdomar i allmänhet är dåliga på att skilja fakta från bluff. Med tanke på att många vuxna glatt delar den ena fejkartikeln efter den andra är det kanske inte så konstigt, men desto mer oroande.

I en artikelDN Debatt (3/2) skriver företrädare för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Skolverket och Statens medieråd att det aldrig tidigare har varit så angeläget att svenska elever får goda kunskaper i källkritik som nu.  Sociala medier och internet har gett oss nya sätt att kommunicera och söka fakta, men samtidigt också blivit arenor för dem som vill sprida falska nyheter och propaganda. Utvecklingen beskrivs som en utmaning för ett demokratiskt samhälle och som särskilt aktuell mot bakgrund av det försämrade säkerhetspolitiska läget: "Förmågan till källkritik handlar i förlängningen om hela Sveriges säkerhet.”

På torsdagen presenterade regeringen första steget för att höja den digitala nivån i skolan. I höst införs nya skrivningar i styrdokument och sedan har skolorna ett år på sig att börja följa de nya riktlinjerna som innehåller en rad olika punkter.

Programmering ska ingå i flera olika ämnen redan från första klass, för att eleverna ska förstå hur den digitala världen är uppbyggd.

En stor del av förslagen avser också att på olika sätt öka elevernas förståelse för hur digitaliseringen påverkar samhället, inte minst genom ett ökat fokus på digital källkritik. Där ingår att kunna värdera källor och ifrågasätta information, men också att förstå hur algoritmer skapar så kallade ekokammare där alla tycker lika och vad det får för konsekvenser för hur vi uppfattar världen.

Och det är verkligen hög tid att skärpningarna införs. Skolverkets rapport ”IT-användning och IT-kompetens i skolan” från förra året visar att var fjärde grundskollärare inte arbetar alls med att utveckla elevernas källkritiska förmåga på nätet. 44 procent av grundskollärarna anser att de är i behov av kompetensutveckling inom digital källkritik.

Och inte är det mycket bättre för nyutexaminerade lärare. När Statens medieråd år 2014 granskade lärarutbildningarna hade bara 3 av 24 lärosäten lokala examinationsmål som berörde digital källkritik. I Lärarnas tidning (28/2) berättar Ulf Dalquist som är forskningsansvarig och omvärldsanalytiker på Statens medieråd att bara något ytterligare lärosäte har tillkommit sedan dess. En lärarstudent vid Stockholms universitet berättar i samma artikel att de inte talat om digital källkritik alls under utbildningen. ”Jag hade turen att erbjudas en kurs i biblioteket där de gick igenom lite olika källor, men det är allt.”

Ett annat orosmoment är de senaste årens diskussioner om bristande förkunskaper hos lärarstudenter. Som didaktiklektorn Thomas Nygren konstaterar (Lärarnas tidning 2/3) måste man känna till världen och förstå hur saker och ting hänger ihop för att över huvud taget kunna aktivera den kritiska blicken: "Eleverna kan till exempel inte se om något är högerextremt om de inte vet hur högerextremism ser ut."

Med tanke på vad bristen på källkritik redan bidragit till i andra länder måste det komma en förändring, och det snart. Regeringens aviserade åtgärder måste leva upp till de vackra orden om att "utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt". Som gymnasieminister Anna Ekström själv sa till Lärarnas tidning under presskonferensen: ”Det är lätt att skriva sådana här ändringar i en läroplan i Stockholm, det svåra är att se till att de genomförs på ett bra sätt i alla klassrum.”

Vad tycker du? Diskutera på DN Ledares Facebooksida.

Följ DN Ledare på Twitter. 

DN Ledare. 13 mars 2017

Läs fler artiklar. Till DN:s ledarsida

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.