Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Arbetslinjen trubbas av

DN 3/5 2017. Arbete ska alltid löna sig bättre än bidrag. Den principen tål att inskärpas. Men när Moderaterna nu skisserar en stor bidragsreform riskerar man att rubba den arbetslinje som länge var en vinstaffär både politiskt och samhällsekonomiskt.

Utspelet återfanns på tisdagens DN Debatt. Och moderatledaren Anna Kinberg Batra, flankerad av partikamraterna Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson, identifierade visserligen ett allvarligt bekymmer.

Det dröjer många år för de flesta invandrare att hitta sysselsättning i sitt nya hemland. Så är det. Att allt fler blir kroniskt beroende av det som kallas försörjningsstöd, tidigare socialbidrag, är också olycksbådande.

Men skillnaden är märkbar när man jämför utvecklingen för tio år sedan. Andelen svenskar i åldrarna 20–64 år som är bidragsberoende har minskat med omkring en tredjedel. Kostnaderna har bromsats, och det beror inte bara på en gynnsam konjunktur. Alliansregeringens reformer hjälpte. Många fler än tidigare söker nu lyckan på svensk arbetsmarknad.

Det var den stora vågen av förtidspensioneringar och sjukskrivningar som fick Socialdemokraterna på fall i valet 2006. Fredrik Reinfeldts parti slog mot magtrakten på väljarna. Hur kan det vara rätt att så många vuxna människor utmönstras från arbetslivet? Vem tjänar detta system i längden? Och vilka ska betala?

Svaret som de borgerliga erbjöd var såväl moraliskt som ekonomiskt tilltalande: Stärk drivkrafterna att arbeta. Väl vid makten undvek alliansen att skapa det fattig-Sverige som vänstern larmade om. Skyddsnäten kunde justeras utan att raseras.

Nu lyckas Moderaterna inte riktigt sätta fingret på problemet. "Det nya utanförskapet", har man kallat utslagningen på arbetsmarknaden, som förstärkts av ett stort flyktingmottagande och problem med integrationen. Pedagogiken i begreppet är inte lysande.

Samtidigt är länken svag mellan åtgärderna som förs fram och det partiet säger sig vilja uppnå – rättvisa och en högre grad av självförsörjning. Arbetslinjens pris riskerar också att bli väl högt när de ekonomiska stödsystemen nu ska stramas åt.

Kinberg Batra har tre huvudsakliga punkter på sin dagordning: Tydligare krav och driftkrafter för bidragstagare, snålare villkor för nyanlända och ett nytt tak på den totala summa som ett hushåll kan hämta från olika stödsystem.

De piskor och morötter som Moderaterna talar om blir en fortsättning på alliansregeringens politik. Dels infördes häromåret en så kallad jobbstimulans. Det har gjort det lönsamt för fler att gå från försörjningsstöd till jobb, eftersom bidraget inte alltid räknas av krona för krona från lönen. Dels förtydligades det att arbetsförmögna personer förväntas delta i aktiviteter och söka jobb.

M vill skärpa bägge åtgärderna, och metoden är rätt. Strängare aktivitetskrav har visat sig kunna göra nytta och i vissa fall öka chanserna till egen försörjning. Tydligare incitament att ta påhugg hjälper också för somliga. Effekterna ska dock inte överskattas.

Punkt två på den moderata agendan är den kontroversiella. Nyanlända ska inte ha rätt till stöd på samma sätt som andra. "Garantipension, förtidspension och assistansersättning är exempel på ersättningar som man bör kvalificera sig till", skriver Anna Kinberg Batra på DN Debatt.

Välfärdsstaten har alltid haft inslag av både försäkringar och grundskydd. I vissa system kvalar man in, andra gäller generellt. Därför är Moderaternas tanke inte vansinnig.

Däremot väcker den frågor om hur långt partiet är berett att gå. Vad ska till exempel äldre människor leva av om inte garantipension? Kanske försörjningsstöd. Men i så fall tycks skillnaden mestadels symbolisk. Om inte, riskerar i stället följden att bli en högst kännbar misär. Och på vilket sätt stärker det etableringen att dra in assistansersättningen för dem som skulle behöva den? Färre i arbete framstår som en uppenbar effekt.

Utanförskapet, gammalt och nytt, måste bekämpas. Långvarigt bidragsberoende innebär alltid utarmning. Det går i arv mellan generationer och tenderar nu att krypa längre ner i åldrarna.

När högkonjunkturen blomstrar kan det tyckas som att alliansens arbetslinje har segrat ihjäl sig. Det har den inte. Men den handlade heller aldrig om att gillra fattigdomsfällor och hindra integrationen. Saken gällde ju att identifiera och bryta destruktiva system. Moderaterna borde inte vika av från den idén.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.