Det börjar aldrig där det slutar. Det gör schweizarnas folkomröstning om minareter än mer oroande.
I går folkomröstade schweizarna om minareternas vara eller icke-vara. Tvärtemot opinionsinstitutens profetior – blev det ja till ett förbud att bygga minareter. Det kommer att få konsekvenser.
Det finns flera saker man kan säga om söndagens folkomröstning. En är att den för det stora flertalet av dem som röstade ja inte handlade om minareter. Snarare var det en folkomröstning för eller emot islam, för eller emot invandring, för eller emot det som är ”icke-schweiziskt”.
En av initiativtagarna till folkomröstningen, Willy Schönenberger, säger sig inte ha något emot muslimer men menar att minareten är symbol för militant islamism (DN 29/11). Men det är taget ur luften. Det är ungefär som att säga att kyrkliga klocktorn skapade Knutby församling och andra mer sekteristiska rörelser inom kristendomen. Och att om vi bara förbjuder den så ska nog människorna hålla sig sådär lagom religiösa.
Men sambandet torde vara det omvända. När människor får sin religionsfrihet kränkt riskerar man att de vänder sig från samhället och mot den egna gruppen och Gud. Militant islamism ska bekämpas. Men det gör man inte genom att förbjuda minareter.
Den som tror att det främlingsfientliga Schweiziska folkpartiet, SVP, nu lutar sig tillbaka tror fel. Historien lär oss att det aldrig slutar med det ”problemet” eller med den grupp där det började. Intolerans botas inte av nya, hårda lagar – de får den i stället att växa. Nästa gång kan det vara moskébyggen som måste förbjudas eller att be på offentlig plats och vänd mot Mecka.
Vi kan vänta oss en inflation i intolerans. Och vi kan vänta oss en expansion. Främlingsfientlighet smittar. Det är ingen slump att det ena högerextrema partiet efter det andra spritt sig från land till land i Europa.
Civilisationens och anständighetens fernissa är tunn och när den skrapats bort finns nästan inga gränser längre för vad människor kan säga och göra. Det är därför man måste kämpa för varenda tum när främlingsfientliga försöker flytta fram sina positioner.
Ett litet steg följs ofta av ett längre. Därför gäller det att se till att de inte får det där första.
En fråga man kan ställa sig är hur SVP kommer att ställa sig till de fyra minareter som redan finns. Ska de rivas? Hur mycket våld kan ett samhälle tåla innan det slår tillbaka?
Förbudet mot minareter ska främst fördömas för att det strider mot religionsfriheten, och för att det diskriminerar en minoritetsgrupp. Men majoritetssamhället tar också för egen del en stor risk. När klyftorna mellan människor ökar, ökar också risken för upplopp och motstånd. Schweiz riskerar att bli ett våldsammare samhälle för alla parter.
Regeringen har kämpat emot söndagens omröstning. Den har påpekat att ett förbud strider mot landets egna lagar och Schweiz anseende i världen står på spel. Ingalunda några oviktiga aspekter. Relationen till den muslimska världen kommer säkert att kompliceras. Vissa menar att Schweiz riskerar att utsättas för en handelsbojkott. I förhållande till sekulära, liberala stater som Sverige är det mer status som står på spel. Och möjligen också turism.
Hur man än vänder och vrider på det så var det ett olycksaligt resultat. För allt och för alla. Söndagen blev i Schweiz en förlorarnas dag.