Läsare är beredda att betala när det som erbjuds har rätt pris. Men blir det krångligt kommer tidningarna ändå att misslyckas med sina försök att ta betalt på nätet.
Det finns två konkurrerande sätt att se på tidningarna och gratisnyheter på nätet. Det första är att situationen är ohållbar; tidningsföretag som håller på att förblöda kan inte fortsätta att ge bort sitt material på nätet.
Det andra synsättet är att det inte går att ta betalt för allmänt nyhetsmaterial på nätet; de som försökt har drabbats av läsarflykt och undergrävt sina möjligheter att ta betalt för nätannonser.
Det finns goda argument för båda uppfattningarna. Men är båda riktiga kommer tidningsdöden som börjat i USA att bli en global epidemi. Finns det en väg ur dilemmat?
Mediemogulen Rupert Murdoch hör till dem som börjat tala om att ta betalt på nätet. Den amerikanska affärstidningen Wall Street Journal, som ingår i hans koncern Newscorp, tar redan med framgång betalt för nätmaterialet. I veckan tillkännagav Murdoch att hans övriga tidningar inom ett år kommer att följa efter.
Minst lika stor som nyfikenheten på vad Murdoch tänkt sig är skepsisen. En sak är att en affärstidning som Wall Street Journal tar betalt. Den har till stor del ett unikt material – och dessutom kunder vars arbetsgivare betalar. En helt annan sak är att ta betalt för nyheter som på några minuter blir allmängods .
Till stöd för sin uppfattning att det går att ta betalt för kvalitetsjournalistik pekade Murdoch på The Daily Telegraphs avslöjande av brittiska parlamentsledamöters tvivelaktiga kostnadsersättningar. Det är sant att intresset var stort. Mer tveksamt är hur stark betalningsviljan är för att få nyheten direkt från tidningen som var först med den.
Att Murdoch i förväg talar om vad han ska göra beror säkert på att han inser dilemmat och hoppas att andra tidningar ska följa efter. Men även om han uppnår det han önskar och alla större brittiska tidningar går samma väg, är muren full av hål. Där ute finns ju inte bara bloggosfären utan också BBC, en källa med trovärdighet och rykte om sig att hålla hög kvalitet.
Men riktigt så endimensionell är ändå inte frågan om betalning på nätet att valet står mellan ja och nej. Knappast någon tror att tidningar som vänder sig till den breda allmänheten kan bygga en mur runt sin hemsida och kräva betalt av alla som vill komma innanför.
Något som redan pågår och kommer att bli mer utbrett är däremot att materialet differentieras. En del kan vara gratis för alla. För de mer intresserade kan det finnas medlemskap som ger mer än det allmänna nyhetsmaterialet. En annan möjlighet är att skapa betalsystem som gör det enkelt att till lågt pris köpa material styckevis.
Financial Times, vars chefredaktör Lionel Barber nyligen förutspådde att branschen inom ett år kommer att ta betalt för innehåll, har en modell med tio fria artiklar i månaden. Den som vill ha mer ska betala för sig, antingen genom att prenumerera eller genom att köpa artiklarna en och en.
Financial Times modell är inspirerad av Apples Itunes. Den har visat att även om det inte går att få alla fildelare att betala för sig, så är många beredda att betala om det bara är enkelt.
Krångel är en värre fiende än läsarnas snålhet. Och sedan måste förstås priset vara det rätta. Musik- och filmbranschen begick det dubbla misstaget att erbjuda tjänster som på en gång var krångliga och dyra.
DN