Alla som har sett de senaste dagarnas bilder från Greklands överfulla och bevakade flyktingbaracker inser att Europas system för asylmottagning har brakat samman.
Desperata människor på flykt tvingas leva i fängelseliknande, stinkande byggnader i väntan på att deras ansökningar om asyl eventuellt ska behandlas. Det är både ovärdigt och oacceptabelt.
Storbritannien har redan stoppat överföringen av asylsökande till Grekland. Europadomstolen i Strasbourg har också, enligt Amnesty, skrivit till regeringarna i Norge, Finland, Belgien och Nederländerna och begärt att flyktingar inte ska skickas till Aten.
Att Sverige ännu inte fått en liknande begäran från Europadomstolen beror sannolikt på att det hittills inte har funnits lika många svenska fall som överklagats till Strasbourg.
Kritiken mot det grekiska asylmottagandet är visserligen inte ny. Det har tidigare funnits en misstanke om att den eländiga mottagningen är ett sätt att skrämma flyktingar från att komma till Grekland.
Men läget har blivit akut. Sedan avtalen med Libyen stoppade båtarna över Medelhavet försöker ännu fler flyktingar och migranter att ta sig till Europa via Grekland. I kombination med den grekiska krisen har situationen blivit desperat.
EU-kommissionär Cecilia Malmström har under de senaste dagarna upprepat att en medlemsstat kan och får stoppa avvisningarna till Grekland.
Dublinförordningen innebär visserligen att alla asylansökningar ska behandlas i det europeiska land dit flyktingarna först anländer. Men det är möjligt att göra undantag, förklarar Malmström med tydlig adress till regeringen i Stockholm.
Men migrationsminister Tobias Billström lyssnar inte. Han hävdar att han varken kan eller får ta några initiativ och hänvisar till att det pågår rättslig prövning av några fall i Migrationsöverdomstolen.
Visst har Billström rätt i att han inte får påverka domstolarnas prövning av enskilda asylärenden. Men han kan inte frånhända sig ansvaret för Sveriges asyl- och migrationspolitik. Den aktuella krisen handlar inte om enskilda fall, utan om politik.
Om asylmottagandet i Grekland brakar samman påverkar det hela Europa. Det är inget grekiskt problem, utan påverkar alla länders möjlighet att ge skydd åt människor som flyr från förtryck i till exempel Eritrea, Somalia och Iran.
När Europadomstolen begär att överföringarna av flyktingar till Grekland ska stoppas bör därför Sverige följa domstolens vädjan. Medlemskapet i Europarådet innebär förpliktelser och dit hör att följa Europadomstolens beslut.
För drygt fyra år sedan infördes ett nytt system för prövning av asylansökningar i Sverige. Det var bra och välkommet att domstolarna tog över och att politikerna försvann.
Men migrationsministern kan inte gömma sig bakom juridiken. Det var inte meningen att den rättsliga prövningen skulle bli ett bekvämt skydd för de politiskt ansvariga.
Det akuta läget gör att Tobias Billström borde se till så att Sverige omedelbart stoppar överföringarna av flyktingar till Grekland.