Bortom bukten

Den pågående Pirate Bay-rättegången innehåller alla ingredienser för att utvecklas till en dokusåpa i medierna. De fyra åtalade gör allt för att framställa sig själva som rebeller och konflikten med musikindustrin som en Davids kamp mot Goliat.
 

Den bilden kan ifrågasättas. Förutom att de åtalade tjänat miljonbelopp på sin verksamhet har det uppdagats att de här männen har ett minst sagt ljusskyggt förflutet med inslag av alltifrån stölder och droger till skattebrott och högerextremism.
Kanske säger det inte så mycket om någonting annat än individerna bakom The Pirate Bay. Men piratrörelsen har över lag velat se nätet som något av en fristad från det övriga samhällets lagar och regler. Det är en syn som blir allt mer ohållbar ju större betydelse nätet får. Internet är i dag en integrerad del av samhället och anarki har aldrig varit någon lyckosam samhällsmodell.
 

I grunden innebär nätet en fantastisk möjlighet att sprida kultur i alla dess former. Men olaglig nedladdning av musik, film – och i allt högre grad även böcker – hotar att slå undan benen för många kulturutövare, som redan i dag har svårt att leva på sitt värv. Författare, musiker och filmare måste kunna få betalt för sina produkter som alla andra. För litteratörernas och bokhandlarnas del kan de verkliga problemen uppstå inom några år – om elektroniska läsplattor blir var mans egendom.
Att en stor andel av vinsterna inom dessa branscher tidigare gått ned i olika mellanhänders fickor är ett vanligt men dåligt argument för att stjäla kulturskaparnas inkomster. Med en utvecklad näthandel skulle behovet av mellanhänder hur som helst komma att minska.
 

Diskussionen borde därför inriktas på hur man kan skapa förutsättningar för legal e-handel. Det olagliga utbytet måste stoppas. Men att jaga fildelare är knappast en framkomlig väg så länge det är lönsamt och enkelt att stjäla upphovsrättsskyddat material. Det finns redan anonymiseringstjänster som gör det näst intill omöjligt att spåra filsnyltare.
Reklam, konsertintäkter och kringprodukter kan nog täcka en del av upphovsrättsinnehavarnas förluster. Lagliga musiktjänster som svenska Spotify börjar dessutom att ta marknadsandelar. Men det finns också helt andra lösningar.

Internetleverantörerna – de stora vinnarna på fildelningen – bör rimligen ta sin del av ansvaret. Som DN rapporterat erbjuder teleoperatörerna TDC och Nokia redan paketlösningar för den som vill ladda ned musik lagligt till fast pris – i linje med det förslag som svenska Stim presenterade för ett år sedan.
 

Den här typen av positiva alternativ bör prövas så långt det är möjligt. Skulle det inte fungera bör man åtminstone överväga en lösning med obligatoriska avgifter för alla med bredbandsuppkoppling, för att kompensera upphovsrättsinnehavarna. I praktiken en sorts bredbandsskatt. Det vore visserligen långt ifrån optimalt då den som laddar ned en enda musikfil skulle tvingas bidra lika mycket som den som laddar ned 100.000. Det skulle också kräva att företrädare för musiker, författare och filmskapare runt om i världen godtar en sådan konstruktion. Men kan inte marknaden själv hantera problemet med illegal fildelning måste det med största sannolikhet till en – internationell – politisk överenskommelse.
 

Frågan är större, viktigare och mer komplicerad än den pågående rätte-
gången mot The Pirate Bay.

• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Skriv ut