Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Bygg utan bidrag

Illustration: Magnus Bard

6.000 miljarder kronor sägs hela fastighetsbeståndet i Sverige vara värt. Regeringens investeringsstöd på 3 miljarder är, i allra bäst fall, ett bidrag på promillemarginalen.

Hur ser en typisk dag ut i svensk politik? Onsdagen bjöd på en demonstration.

Innebörden av regeringens utspel var denna: Från och med nästa år ska rotavdraget vridas ned – skattereduktionen på hemmarenoveringar blir mindre. Pengarna som regeringen sparar ska användas till statligt stöd för nya hyresrätter.

Högerns favoritsubvention växlas alltså in mot vänsterns älsklingslösning på bostadsmarknaden. Ett bidrag blir till ett annat.

Så går det till i konungariket Sverige, där statliga stöd ger alla partier svar på livets gåtor.

Rot förtjänar att vara kvar, inte för att det är riktigt och rimligt att staten sponsrar byten av köksluckor utan för att denna särlösning är lönsam ur ett större perspektiv. Avdraget har visat sig erbjuda en väg runt det svartarbete som annars gnager i skattemoralen.

Socialdemokraterna lovade i valrörelsen att inte skrota rot, och det var heller aldrig tal om att ändra nivåerna. En minskning av avdraget från 50 procent till 30 framstår knappast som någon dolkstöt av historiska mått, men intäkten som regeringen räknar med riskerar ändå att bli skenbar.

De hypotetiska nya slantarna är alltså tänkta till ett nytt investeringsstöd i byggbranschen. ”Det luktar framtid, på riktigt”, försökte statsminister Stefan Löfven på onsdagens presskonferens. Byggherrarna tackar och tar emot, även om åtgärden råkar kännas spöklikt bekant. För dem är investeringsbidrag ingen rykande färsk nyhet.

Den siffra regeringen anger är 3,2 miljarder kronor, som sägs stimulera fram 15.000 nya hyreslägenheter.

Matematiken bakom är tvivelaktig. År 2003 summerade den socialdemokratiska regeringens olika byggstöd till ungefär motsvarande siffra. Det året byggdes det inte ens 13.000 lägenheter totalt.

Under fjolåret färdigställdes mer än dubbelt så många, men med minimala subventioner. Även om det är otillräckligt – nästan en halv miljon står i Stockholms bostadskö – går det alltså att bygga utan bidrag.

När experter på bostadsmarknaden skriver önskelistor till politikerna nämns sällan subventionerna. Det internationella samarbetsorganet OECD brukar snarare peka på forna tiders bidragspolitik som ett av våra bekymmer. De enorma stödprogrammen alstrade förvisso en del bostäder, men de byggde också en marknadsstruktur utan konkurrens. Ett fåtal stora företag gynnades. De dominerar och försvårar fortfarande bostadsförsörjningen.

OECD betonar i stället bristen på byggfärdiga tomter i storstadsregionerna. Allehanda normer och regler utgör hinder. Likaså snåriga planprocesser, utdragna turer med olika överklaganden och det faktum att stora markytor är belagda med byggförbud. Både kommunerna och staten har ställt sig i vägen.

Det finns långa listor, inte minst från Alliansens åtskilliga utredningar, över vad regeringen borde göra för att förändra sådana strukturer.

Att det råder brist på just hyresrätter har sina förklaringar. Skatterna gynnar ägda boenden framför hyrda lägenheter. Det påverkar förstås en byggherre som står i valet och kvalet.

Hyresregleringen bidrar också. Här har ministrarna i Stefan Löfvens regering en inövad fras: Marknaden fungerar inte. Vilken marknad de tänker på är oklart. Bostäderna och byggandet är närmast sovjetiskt styrt, från taknock till minsta kakelfog.

Tanken tycks inte vara att få marknaden att fungera, utan att reglera mera. I onsdagens bidragsutspel fanns nya tankar om hyrestak och ytterligare villkor för byggandet.

Ett av bekymren med just hyresregleringen är att den skapar tröghet. För ett hushåll som har lagt vantarna på ett gynnsamt kontrakt är det dårskap att byta. Flyttkedjorna fungerar därför dåligt. Bostadsmarknaden korkar igen.

Nybyggen är, även om de är viktiga, alltså inte hela historien. Hela fastighetsbeståndet i Sverige sägs vara värt 6000 miljarder kronor. Ett investeringsstöd på 3 miljarder är, i allra bäst fall, ett bidrag på promillemarginalen.

Fördjupning. Läs mer om regeringens bostadsutspel
  • Tidigare rapportering. Regeringen vill bygga fler hyresrätter: Regeringen vill satsa 3,2 miljarder kronor per år för att bygga 15.000 hyresrätter och studentbostäder. Förslaget ska finansieras genom förändringen av rotavdraget. Läs artikeln
  • Analys. Ewa Stenberg: S sviker ett vallöfte när rotavdraget sänks: Socialdemokraterna sviker ett vallöfte när rotavdraget sänks. Statsministern anser att återinförda byggsubventioner är värt den förtroendeknäcken. Men ska regeringen komma till rätta med bostadsbristen behöver den leda flera helig kor till slakt. Läs analysen
  • Kommentar. ”Styvt jobb återstår för att skapa fler bostäder”: Regeringen satsar drygt 3 miljarder för att stimulera bostadsbyggandet. Frågan om dessa pengar räcker för bryta ner de hinder som finns, brist på byggklara tomter, brist på konkurrens, kapacitetsbrist i byggindustrin, brist på projektledare och inte minst byggjättarnas krav på lönsamhet. Läs kommentaren
Läs mer. Alla dagens ledare
  • Signerat. Amanda Björkman: Flyktingar är statens ansvar: ”Det är dags för staten att ta över det ekonomiska ansvaret för flyktingmottagandet. Och då inte bara de två första åren.” Läs ledartikeln
  • Kolumn. Anne-Marie Slaughter: Israel skapar sin egen mardröm: ”Netanyahu vann valet genom att sätta rädslans politik framför möjligheternas. Men palestiniernas drömmar får inte nonchaleras.” Läs kolumnen
  • Inlägg. ”Vi tar avstånd från all antisemitism”: ”DN:s ledare menade förra veckan (18/3) att vi, Socialdemokrater för tro  och solidaritet, relativiserar och svävar på målet när det gäller  antisemitism. Ledaren hänvisar till en kritisk artikel i Tiden, utan att  med ett ord beröra att vi i samma tidskrift svarat på artikeln och även  där tagit avstånd från all antisemitism.” Läs inlägget

 

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.