Till slut kom beskedet. Efter fler månaders spekulationer rörande tidpunkten för nästa danska folketingsval lämnade Danmarks statsminister Lars Løkke Rasmussen i fredags till slut ett besked.
Om drygt två veckor, den 15 september, ska danskarna gå till valurnorna och det blir alltså en kort och intensiv kampanj. Partierna har rivstartat och oavsett utgången kommer den politiska kartan att behöva ritas om efter valet.
Efter tre raka segrar och tio år vid makten har den borgerliga regeringen under senare tid mött växande missnöje. Det handlar dels om ekonomin, dels om Dansk folkepartis stora inflytande över regeringspolitiken.
Landets ekonomiska problem dominerar redan valdebatten. Bostadsmarknaden har säckat ihop och nästa års budgetunderskott väntas enligt regeringens prognos bli 4,5 procent av BNP.
Jämfört med många andra europeiska länder framstår svårigheterna som överkomliga. Men de borgerliga regeringspartierna Venstre och Konservative har inte lyckats få stöd för det ”tillväxtpaket” som skulle sätta fart på ekonomin.
Under sommaren bröt regeringens förhandlingar med Dansk folkeparti samman. Relationen mellan de borgerliga och det parti som sedan 2001 fungerat som regeringens stöttepelare i folketinget verkar sedan dess närma sig fryspunkten.
I lördags förklarade till exempel Konservatives ordförande Lars Barfoed att han inte vill ha något fortsatt samarbete med Dansk folkeparti.
Barfoed verkar vara tröttnat på blockpolitiken och hävdar att han skulle föredra en samverkan med socialliberala Radikale, vilket fick Pia Kjærsgaard att gå i taket.
Det saknas alltså ett tydligt borgerligt regeringsalternativ. Eftersom Socialdemokraterna under lång tid haft höga opinionssiffror har många därför utgått från att Danmarks nästa statsminister kommer att heta Helle Torning-Schmidt.
Men det är inte alls givet. Den danska S-ledaren är utan tvivel en skicklig politiker, men partiet går till val på många kostnadskrävande förslag. Tillsammans med SF, Socialistisk folkeparti, vill S öka statens utgifter betydligt mer än regeringen och frågan är om väljarna uppskattar ett sådant budskap i kristider. Dessutom bygger en seger för det röda blocket på att partierna lyckas samarbeta med Radikale, som har en mer restriktiv syn på ekonomisk politik.
Det blir med andra ord en spännande dansk valkampanj.
Den hätska ton som präglat diskussionen om invandring har dessutom förändrats. Allt fler danskar har tröttnat på den tillspetsade debatten och politiken som försämrat landets internationella rykte.
Det är till exempel ingen slump att antalet sommarturister har minskat med 25 procent sedan 2000-talets början, samtidigt som turistströmmen till Sverige har ökat lika mycket. Danmark skulle både må bra av och tjäna på att visa större öppenhet mot omvärlden.
Den restriktiva invandringspolitiken har visserligen fortsatt brett stöd i folketinget, också av S.
Men Dansk folkeparti vill ha ytterligare skärpningar och det kommande valet innebär förhoppningsvis att de förslagen aldrig blir verklighet.
En nyvald dansk regering borde dessutom omedelbart ta bort de permanenta tullkontrollerna vid gränserna mot Tyskland och Sverige.
Det vore en trevlig gest som skulle uppskattas av grannarna på andra sidan Öresund.