Huvudledare

De flesta är som vi

Foto: Magnus Bard

Människor som är positivt inställda till en generös invandringspolitik anklagas ofta för dubbelmoral. På sajter som Avpixlat och i andra rasistiska sammanhang är denna en av de vanligaste angreppspunkterna mot ”PK-eliten”: Ni ser aldrig flyktingpolitikens baksidor, ni sitter på det etniskt rensade Söder i Stockholm och träffar aldrig några invandrare.

Resonemanget haltar på flera sätt. Södermalm är både relativt blandat och ointresserat av invandringskritiska politiker. Nu visar dessutom en undersökning att om Avpixlat hade haft rätt, om det bara bott blonda människor på Söder, vore risken stor att det snarast hade varit ett veritabelt SD-näste.

Rapporten presenteras i den amerikanska vetenskapliga publikationen Proceedings of the national academy of sciences. Forskarna har synat sju studier från Europa, USA och Sydafrika.

Den viktigaste slutsatsen är att människor med starka fördomar som aldrig träffat andra än den egna gruppen blir mer toleranta om de flyttar till ett område med blandad befolkning. Detta även om de där inte har någon direkt kontakt med andra grupper än sin egen.

Det räcker enligt studien med att observera hur andra umgås över de etniska gränserna för att ens fördomar ska minska.

”Om två vita människor med identiska åsikter flyttade till områden med olika postnummer i ett år skulle personen i området med mer blandade etniska grupper troligtvis bli mer tolerant”, kommenterar en av de inblandade forskarna, Oxfordprofessorn Miles Hewstone, till brittiska Telegraph.

Han rekommenderar regeringar att uppmuntra olika grupper att blandas och börja i skolorna, ett system som fungerat bland annat i religiöst segregerade delar av Nordirland.

Det går säkert att hitta akademiska invändningar mot Hewstone och den redovisade studien. Inte heller erbjuder rapporter som denna en rak motorväg till ett fördomsfritt samhälle. Finns det inte många exempel på hur människor med ”svensk” bakgrund flyr från kvarter som blivit ”för etniska”? På tilltagande segregation där människor snarast flyr till områden fulla av människor som liknar dem själva?

Jo, men det finns också gott om blandade områden och skolor där det dagliga livet går sin gilla gång utan större åthävor. Och sannerligen många fall där fördomarna frodas i ”etniskt homogena” områden som skånska Vellinge. Där har man satt en stolthet i att inte visa solidaritet, där sa fullmäktige så sent som i december nej till att ta emot upp till tio nyanlända flyktingar. Orsaken är knappast att man upplevt oönskad dramatik på grund av tillströmningen av mörkhåriga.

Den som utsätts för människor som på något sätt är annorlunda finner ofta att detta inte är helt friktionsfritt. Den ene tycker att den andre är för högljudd, den andre anser den förste för tillknäppt och kylig. Visst kan dessa fördomar ibland besannas när man verkligen konfronteras med andra.

Men samtidigt som en förutfattad mening infrias kanske tio andra visar sig helt felaktiga eller åtminstone överdrivna. Och fördomarna, i bemärkelsen fruktan för något okänt, visar sig ofta vara betydligt värre än det som verkligen inträffar.

Ja, den nye grannen från Tunisien ber några gånger om dagen – men på föräldramötena har han samma agenda som alla andra klassföräldrar, och han stör sig lika mycket på de smutsiga skoltoaletterna. Ja, de tvärs över gatan är blonda och dricker alkohol varje helg – men de går inte nakna i trädgården eller spyr i rabatterna.

Det finns några tydliga vägar att gå för att undvika segregation, fördomar och etniska konflikter. Den allra viktigaste handlar kanske om ordning och trygghet. När man låter ett bostadsområde förfalla till laglöshet blir resultatet att de som kan flyttar därifrån och de som är i störst behov av stöd lämnas kvar, i dubbel bemärkelse.

”Den och den gruppen bråkar och begår brott”, lyder fördomen. Tja, då är det väl inte gruppen utan själva brottsligheten du är emot, vilket är en normal och sund reflex. Och det är brotten som samhället måste göra något åt.

Ett annat nödvändigt rekvisit är viss anpassning, ett mått av smidighet. Att ställa tjuriga krav på sin omgivning, att kräva sin egen rätt och påtala alla andras skyldigheter, är inget bra sätt att överbrygga fördomar oavsett om man har bott på en plats i tio månader eller tio generationer.