Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

De virtuella pengarnas destruktiva kraft

För femton år sedan var det svensk-danska fildelningssystemet Kazaa med och bidrog till musikindustrins globala kris. Framgångarna för piratnätverken byggde på lika delar teknisk nyfikenhet, idealism och kriminalitet.

Nätvalutan bitcoin, som har rönt stort intresse det senaste året, är ett barn av samma anarkistiska hackeranda. Exakt hur transaktionerna med de nya digitala sedlarna klaffar verkar det som att bara experter i kryptologi förstår. Men det står klart att bitcoin har samma luktlöshet och anonymitet som fysiska kontanter och på samma gång internets blixtsnabba gränslöshet. De virtuella pengarna har visat sig fungera utmärkt som bytesmedel på kaféer i Göteborg såväl som i kokainhandel i Bogotá.

Den nya tekniken erbjuder oanade möjligheter för storskaliga affärer bortom bankväsendets och myndigheternas kontroll. Narkotikahandel är kanske det mest uppenbara användningsområdet. För ett par veckor sedan fick en brittisk knarksajt stänga efter att ha blivit virtuellt rånade på sin kassa. En annan hemsida bjuder numera ut lönnmord i utbyte mot bitcoin.

Ett ytterligare problem som dykt upp är att det inuti pengafilerna göms olagligt material, bland annat barnpornografi. Nya möjligheter öppnar sig också för skattefusk, vapenhandel, korruption och finansiering av terrorism.

Som med all ny teknik ska man akta sig för tvärsäkra prognoser. Det finns saker som talar både för och emot att bitcoin kommer att fortsätta vinna mark. Än så länge skvalpar växelkursen mot vanliga valutor som ett barr i en bubbelpool. Själva sedelpressen är också starkt begränsad. Nya bitcoin skapas av att användarna själva låter datorer lösa givna problem, en procedur som har visat sig sluka enorma mängder el. Säkert kommer det att dyka upp konkurrerande valutor med bättre lösningar.

Men om de virtuella pengarnas genomslag följer samma mönster som fildelningsnätverken kommer de att vålla bekymmer för samhället. Teknikens destruktiva kraft begränsar sig den här gången inte automatiskt till en enskild industri. För länder vars säkerhet och stabilitet hänger på en skör tråd är de laglösa valutorna knappast några goda nyheter.

Det historien om Kazaa också lärde oss var att nya och omstörtande uppfinningar på nätet i längden tenderar att tjäna världens konsumenter. Den svenske IT-entreprenören Niklas Zennström gick vidare från Kazaa och skapade med hjälp av delar av de gamla fildelningsprogrammen den populära telefonitjänsten Skype. Medan piratnätverken aldrig kanske löste något legitimt problem bidrog tekniken på det sättet ändå till att radikalt minska avståndet mellan människor och göra livet rikare för miljoner. Även om bitcoin för tillfället mycket är en studie av människans allra mörkaste sidor finns det skäl att hoppas på en liknande utveckling för nätvalutorna.


DN 25/12 2013

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.