Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Delad glädje räcker längre

Mången förälder har nog känt att det här med julklappar gått överstyr. Utrymmet under granen räcker knappast till för alla paket. Det som var roligt att leka med på juldagen är bortglömt eller trasigt redan till annandagen. Några föräldrar lider av att inte kunna ge sina barn någonting alls. Slantarna gick till mat, hyra och vinterskor. Men trenden är tydlig. Vi konsumerar alltmer.

Att få en noga uttänkt, fint inslagen present av en kär närstående värmer. Ändå ger julen, med dess fina tradition av givande, anledning att fundera lite på konsumtionskulturens baksida – och hur den kan lysas upp.

Vår konsumtion och den ständiga höjningen av levnadsstandarden i världen tär på klotet och dess resurser. De som i utvecklingen framför allt ser att fattigdomen minskar kan ha svårt att ta till sig budskapet. Och exakt hur konflikten ser ut mellan tillväxt och utarmning av planetens resurser är knappast vetenskapligt fastslaget. Men vi behöver fler jordklot om vi ska fortsätta på den inslagna vägen.
Eller så tar vi en lite annan väg mot målet.

I ett avsnitt av P1:s ”Filosofiska rummet” diskuterades fenomenet delande tidigare i december. Exemplen i det lite atypiska avsnittet handlade om att i stället för att alla äger varsin bil, som ändå mestadels står parkerad, så delar vi på ett mindre antal bilar. Vi kan byta kläder och väskor med varandra i stället för att slänga och köpa nytt när vi tröttnat på det vi har. I stället för att ta in på hotell på semestern kan man upplåta sin egen bostad och själv låna någon annans.

Fördelarna är både kollektiva och individuella. Det blir billigare förstås, men vi minskar även resursanvändning och koldioxidutsläpp. Enkelt uttryckt, det går åt mindre plast och metall om det säljs färre bilar. Utsläppen från pro­duktion och transport blir likaledes lägre.
Nu kanske någon börjar bekymra sig för jobben och tillväxten, om vi helt plötsligt ska börja dela på allt. Det är nog en obefogad oro. En ”delande­ekonomi” kräver en hel bransch av ­avancerade administrations­modeller och tjänster. Ingen lär vilja stå på ­trottoaren och vänta på att sätta sig i den där bilen som delas med andra. Och den som vill byta ut sin lyxväska har förmodligen ganska specifika krav på hur den nya modellen ska se ut.

Här finns oändliga möjligheter till kreativa – och lukrativa – plattformar. Vi pratar inte om en sammankomst på lördag förmiddag där du lämnar ifrån dig dina noppiga paltor och får plocka på dig lika många av någon annans lika noppriga paltor.

En annan aspekt av denna mer hållbara konsumtion är att företag säljer tjänster i stället för varor. I boken ”Den stora förnekelsen” av Anders Wijkman och Johan Rockström ges flera exempel. Som företaget som hyr ut flygplansmotorer och där avtalet innefattar att leverantören ska byta ut trasiga delar eller uttjänta motorer. I dag behöver du heller inte köpa en kopieringsmaskin eller skrivare, utan kan teckna avtal med företag som tar ansvar för att du helt enkelt har en fungerande maskin.

De som säljer varor i form av tjänster driver fram en utveckling där till­verkare motiveras att göra produkter med lång livslängd, lätta att uppdatera och reparera. Alltså raka motsatsen till det slit-och-släng-tänk som är ett av de stora problemen med konsumtionssamhället. Denna typ av avtal motiverar även försäljarna att göra förtjänst på att återanvända materialet i de uttjänta produkterna.
Bokens författare framhåller att ­mycket har hänt, men ännu mer återstår att göra. Fortfarande köper de flesta av oss datorer, mobiltelefoner, surfplattor, hushållsmaskiner, möbler och textilier på det traditionella sättet. När de blivit omoderna hamnar de i byrå­lådan eller på soptippen.

Rädslan för att jobb ska ”försvinna” har fått stater och företag att många gånger förr försöka stoppa utvecklingen. Måhända blir omställningen plågsam för till exempel bilindustrin. Men välståndet både växer och räcker längre när vi gör saker på smartare sätt.

 

DN 24/12 2013

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.