Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Ledare

Den nya arbetslinjen

Illustration: Magnus Bard

13/3 2016. Regeringens nya flyktingpolitik är ett hafsverk som radikalt kommer att förändra svensk flyktingpolitik.

På torsdagen gick remisstiden ut för regeringens förslag att begränsa möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. Det ord som bäst sammanfattar bedömningarna av lagförslaget är ”hafsverk”. Remissinstans efter remissinstans skriver saker som: ”Det är en påtaglig brist att detta resonemang inte utvecklats i förslaget. Det är därmed svårt för förvaltningsrätten att förhålla sig till påståendet.”

Förutom stora oklarheter innehåller utkastet även konkreta förslag som radikalt kommer att ändra svensk flyktingpolitik.

I dag ges som regel permanent uppehållstillstånd till såväl flyktingar och alternativt skyddsbehövande som övriga skyddsbehövande och personer med särskilt ömmande omständigheter. Eftersom det inte görs någon större skillnad mellan de olika kategorierna och de ofta alla kallas för flyktingar kan det därför vara värt att gå igenom vad de innebär.

En flykting är någon som löper välgrundad risk att utsättas för förföljelse på grund av exempelvis ras eller nationalitet, medan de alternativt skyddsbehövande bland annat är personer som riskerar att straffas med döden eller utsättas för tortyr, samt civila som löper allvarlig risk att skadas på grund av väpnad konflikt.

De övrigt skyddsbehövande kan till exempel känna välgrundad fruktan för att utsättas för allvarliga övergrepp eller komma från ett land där det råder väpnad konflikt som gör livet farligt, men inte till den grad att de löper allvarlig risk att skadas.

Personer med särskilt ömmande omständigheter omfattas inte av ovanstående kategorier men anses ha humanitära skäl att få stanna. Detta kan exempelvis gälla svårt sjuka barn.

Den största delen av alla uppehållstillstånd ges i dag till alternativt skyddsbehövande, följt av flyktingar. De övriga kategorierna är marginella.

Regeringens främsta förslag går ut på att ersätta alla permanenta uppehållstillstånd med tillfälliga, samt göra det omöjligt för övrigt skyddsbehövande och personer med särskilt ömmande omständigheter att få uppehållstillstånd.

Förutom stora oklarheter innehåller utkastet även konkreta förslag.

De tillfälliga uppehållstillstånd som utfärdas kommer att ha olika längd beroende på status hos den sökande. Flyktingar får treårigt, medan alternativt skyddsbehövande får ettårigt. Detta framhålls som ett problem av ett flertal remissinstanser som menar att det kommer att leda till större risk för fel i hanteringen och mer komplexa asylprocesser. Anledningen är att statusen på den asylsökande nu blir viktigare och därför måste utredas mer noggrant.

Helt omöjligt att få permanenta uppehållstillstånd i det nya systemet blir det dock inte. Den som har ett arbete som följer lag och kollektivavtal, och går att försörja sig på när det tillfälliga tillståndet går ut, ska enligt förslaget få ett permanent. Det är mycket bra och ett sätt att öka incitamenten för nyanlända att skaffa arbete.

Modellen försätter dock arbetstagaren i en utsatt position och det finns en rädsla för att kravet på anställning ska få högutbildade att ta lågkvalificerade jobb. Risken att en hjärnkirurg som flytt över halva jorden skulle ta jobb som städare och nöja sig med det för resten av sitt liv framstår dock som begränsad. De flesta kvalificerade jobb kräver dessutom att man först lär sig att tala bra svenska, något man lättast gör genom att arbeta och umgås med svenska kollegor.

Tyvärr innehåller förslaget ingen väg för den som inte kan arbeta att få permanent uppehållstillstånd, vilket kommer att drabba gamla, sjuka och handikappade.

Arbete knyts även till möjligheten för flyktingar att få hit sin familj. Försörjningskravet utökas enligt förslaget så att den som bor i Sverige måste kunna försörja dem hon vill ta hit. För de alternativt skyddsbehövande tas möjligheten till anhöriginvandring bort helt.

Denna kraftiga begränsning av anhöriginvandringen stänger den största, och i många fall enda lagliga vägen till Sverige. Och det i ett läge där regeringen tillsatt en utredning för att skapa fler lagliga vägar. Konsekvensen blir oundvikligen fler kvinnor och barn i ranka båtar.

En särskilt human politik är det inte. Men utkastet till lagrådsremiss heter ”Begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige”, och det är mot bakgrund av det syftet man måste se det. Regeringen har för länge sedan arkiverat idealen i mappen ”att tas fram vid bättre tider”.

DN Ledare. 13 mars 2016
  • Signerat. Hanne Kjöller: Ingen riktig jihadist
    Ex-jihadisten Anna Sundberg möts av förståelse och förklaringar, snarare än fördömanden. Beror det på hårfärgen? Och på att hon underförstått är "en av oss", frågar sig Hanne Kjöller.
  • Alla ledare. Till DN:s ledarsida
Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.