Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Den starkes orätt

Illustration: Magnus Bard
Tre män, varav två svenskar, greps i Djibouti – Somalias, Eritreas och Etiopiens lilla grannland i östra Afrika. Där ska de ha förhörts av först landets egen säkerhetspolis, sedan amerikansk underrättelsepersonal. Så flögs de till USA, där de nu häktats för samröre med terrornätverket al-Shabaab.

I Sverige är det inget brott att tillhöra al-Shabaab. Man borde därför kunna förvänta sig att UD har synpunkter på att svenska medborgare, gripna i Afrika, tas till USA för detta brott – av vad som framkommit utan en formell begäran till Sverige om utlämning.

Man kan begära att departementet för visst liv och markerar att Sverige inte accepterar att landets medborgare behandlas hur som helst.

Så tycks inte vara fallet. ”Utlämningen är en fråga mellan Djibouti och USA”, har UD:s kommunikationschef Charlotta Ozaki Macias sagt. För den som ser UD som en sista utpost om man hamnar i blåsväder utomlands är uttalandet knappast betryggande. I klartext: Om amerikanerna griper dig utanför USA, förhör, häktar och fängslar dig (männen riskerar livstid) för att du är med i en för Washington misshaglig organisation får du klara dig själv.

Fallet med de två svenskarna, som DN rapporterat om i flera artiklar, är dock långt ifrån okomplicerat. Att de verkligen varit med i al-Shabaab tycks klarlagt. Samröre med den gruppen finns det ingen anledning att förringa, det är en terrororganisation.

Mestadels bekrigar den somaliska och eritreanska regeringstrupper, men den har en lång historia av terror mot civila, attacker på fredsbevarande styrkor, förföljelse av avhoppare och våld inspirerat av sharia. Det är en hårdför islamistisk organisation som tillgriper metoder som att förbjuda skolklockor eftersom de påminner om kristna kyrkor.

Ett uttalande från FBI strax före jul slår fast att de gripna ”inte försöker bli terrorister, de är terrorister”. Även Säpo tycks ha följt de två svenskarna noga. Samtidigt hävdar brodern till en av de misstänkta att denne hade hoppat av al-Shabaab och försökte fly undan organisationen när han greps i Djibouti. Ord mot ord, alltså. Fallet förtjänar möjligen att prövas i en rättegång.

Men varför är det USA som ska avgöra männens öde? Har de medverkat i terrordåd mot landet? Nej, det verkar inte så. I pressmeddelandet från FBI står bara att de stöder al-Shabaab och att de använt tunga skjutvapen. Inga berömvärda aktiviteter – men inte heller tillräckliga skäl för att släpa svenska medborgare till en amerikansk domstol.

Det är inte acceptabelt att Washington tar sig rätten att utan juridisk kontroll förhöra andra länders medborgare och flyga dem över halva jordklotet för att därefter åtala dem på amerikansk mark. De misstänkta har – liksom svenskegyptierna vid Bromma flygplats – utsatts för ett kontroversiellt amerikanskt förfarande som kallas överlämnande, ”rendition”. Det är en grådaskig juridisk term och en företeelse som Barack Obama var kritisk mot innan han kom till makten, men sedan själv börjat tillämpa en variant av.

Frågan är hur den svenska regeringen agerat. I olika inslag i Sveriges Radio, som uppmärksammade fallet på tisdagen, framfördes påståendet att Sverige efter att ha träffat svenskarna ”gett klartecken” till att flyga dem till USA. Detta kunde UD varken bekräfta eller dementera. Däremot medgav presschefen Anders Jörle att ”om vi föreslog att de skulle åka till Sverige och de inte kom till Sverige kan man kanske kalla det ett misslyckande”.

UD har många frågor att besvara vad gäller behandlingen av de båda svenskarna.

Rättsstatens principer gäller lika för alla. Sverige har en skyldighet att stå upp för sina medborgare när deras grundläggande rättigheter kränks.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.