Mitt DN
logo-woman
välkommen
Vill du göra adressändring, göra uppehåll eller anmäla utebliven tidning?
Mina bokmärken
Skribenter jag följer
Mina bokmärken
Det är lite ensamt här inne

Klicka på bokmärkessymbolen vid artikeln för att spara i denna lista

Ta bort markerade
Avbryt
Vill du ta bort markerade bokmärken?
Avbryt
Irans atomprogram

Det iranska bombhotet

Bokmärk artikel
  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

De arabiska revolterna i Mellanöstern knuffade länge bort det iranska kärnvapenhotet från den internationella dagordningen. På tisdagskvällen presenterade FN:s atomenergiorgan IAEA en rapport som påminde om att faran under tiden har växt.

De arabiska revolterna i Mellanöstern knuffade länge bort det iranska kärnvapenhotet från den internationella dagordningen. På tisdagskvällen presenterade FN:s atomenergiorgan IAEA en rapport som påminde om att faran under tiden har växt.

Rapporten visar hur Irans urananrikning accelererar. Hemliga installationer har samtidigt byggts för att testa metoder att detonera kärnladdningar, liksom för att anpassa missiler så att de kan bära de dödliga vapnen. Underrättelsetjänster i väst anser att iranierna står ett par år ifrån en faktisk kapacitet att framställa kärnvapen. Om den uppnås kanske Teheran nöjer sig med att bli en ”virtuell kärnvapenmakt”, att alla vet att förmågan finns. Trygg kan ingen vara.

IAEA har samlat tydliga indicier snarare än konkreta bevis. Det ligger också i sakens natur. I åratal har mullornas regim gjort allt för att dölja vad den håller på med, stängt ute FN:s inspektörer och vägrat besvara centrala frågor. Bara det är ett självklart brott mot icke­spridningsavtalet, NPT, som Iran har undertecknat.

Annons:

Iran säger att alla anklagelser är falska och att elektricitet är det enda önskemålet. Problemet med den försvarslinjen är att kärnprogrammet har många delar som inte passar för fredliga reaktorer, däremot för vapenframställning.

Förra året började uranet anrikas till 20-procentsnivån, att jämföra med de 3,5 procent som krävs för reaktorbränsle. I maj lovade president Ahmadinejad att tredubbla tempot i produktionen. Det är svårare att komma upp i 20 än att gå vidare till de 90 procent som behövs för vapenuran. Forskning kring implosion, för att rikta sprängkraft så att den kan utlösa en kärnladdning, har definitivt bara ett användningsområde.

Både president Barack Obama och hans företrädare George W Bush har sagt att USA aldrig kan acceptera att Iran skaffar kärnvapen. Frågan är vad det betyder. Pentagon gör säkert rutinmässigt upp planer för operationer över hela världen men vet att en militär aktion mot Iran vore farlig.

Kärnanläggningarna är utspridda och till stor del nedgrävda i berget. Kanske går det inte att slå ut dem från luften, bara att försena de iranska planerna. Republikanerna försöker få Obama att se vek ut men har samma förutsättningar att jobba med.

I Israel kan ekvationen se annorlunda ut. Den senaste tiden har en intensiv debatt förts om tänkbara militära medel. En före detta spionchef varnar för att regeringen är nära att ge klartecken för en attack. Att Israel ser Iran som ett växande existentiellt hot är ingen hemlighet.

Vapenskrammel har dock hörts förut och kan vara ett försök att stärka den internationella fronten mot Iran. Israel bombade visserligen en irakisk kärnreaktor 1981 och en syrisk så sent som 2007. Men detta är alltså ett betydligt mer äventyrligt företag. Iranska vedergällningsmissiler kan nå Israel och smugglas till allierade Hizbollah i Libanon och Hamas i Gaza.

Däremot pågår en strid med andra medel, med misstänkt israelisk inblandning. Kärnteknikspecialister har lönnmördats i Teheran. För drygt ett år sedan infekterade datamasken Stuxnet iranska datorer och förstörde centrifuger som används vid urananrikning.

FN:s säkerhetsråd har hittills antagit fyra omgångar sanktioner mot Iran med krav på att uranproduktionen avbryts och fullständiga inspektioner tillåts. Det handlar bland annat om stopp för teknikhandel och frysta utländska tillgångar.

Sanktionerna biter i viss mån, men är trubbiga. Ryssland och Kina har motvilligt stött tidigare beslut men säger nu nej och särskilt till åtgärder mot Irans olje- och gasexport. Också i väst finns tveksamhet inför risken för högre oljepris i ett läge när skuldkrisen rasar och konjunkturen sviktar.

Men trots allt är sanktioner den rimligaste vägen framåt. Det är inte säkert att en teokrati kan övertalas till besinning. Alla sådana möjligheter måste ändå prövas för att stoppa den oberäkneliga regimen i Iran från att bli en kärnvapenmakt.

Kommentarer (13)

Den här artikeln går inte längre att kommentera.

0 Per sida:

Digital prenumeration

Mer från förstasidan

 ”Avled på platsen.” I skogsområde cirka åtta mil nordost om Kiruna. 9  5 tweets  4 rekommendationer  0 rekommendationer

akesson
Jimmie Åkesson (SD) kräver en folkomröstning om invandringspolitiken. Rickard Nilsson/TT

 Viktor Banke: Har antagit FN:s flyktingkonvention och är bundet av EU-rätt. 5  4 tweets  1 rekommendationer  0 rekommendationer

 Åkesson (SD) i sitt sommartal: Folkomrösta om invandringen. 178  11 tweets  167 rekommendationer  0 rekommendationer

 Kent Ekeroths ”bevis”. 30 år gamla siffror om invandringen. 1346  128 tweets  1217 rekommendationer  1 rekommendationer

stridsflygplan
Foto:AP

Författaren Jo Nesbø står för den ursprungliga idén bakom handlingen i ”Okkupert”.  Läs mer. 24  13 tweets  11 rekommendationer  0 rekommendationer

Annons:

 Stoppades i Österrike. Flyktingar från Syrien, Afghanistan och Bangladesh.

dif288
Foto:All Over Press

 Målkalas mot Halmstad. Sebastian Andersson ersatte ”Super-Mush” och inledde festen.

 Norrköping upp i serieledning. Efter 1–0 mot Häcken.

 Äntligen en Örebroseger. Tre månader sedan sist.

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons: