Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Ledare

Det lätta är över

Å, så skickliga de har varit! När den ena parten i en förhandling kläcker ur sig den frasen vet man vem som står som förlorare.

Sist i flödet av nyheter från Social­demokraternas och Miljöpartiets regeringsförhandlingar var att S gått med på att låta alliansens halverade krogmoms vara. Det blir heller inget nytt tak i rutavdraget, kunde partierna berätta i går.

Båda besluten går emot Socialdemokraternas linje, men ”bibehållen krogmoms” är inget som Miljöpartiet har tryckt i stor stil på partiets valaffischer. I MP:s valmanifest nämns varken rutavdrag eller momsförslag. Och särskilt långt inne kan det heller inte ha suttit för Stefan Löfven att acceptera alliansens politik på området – så sent som för fyra år sedan var den rentav Socialdemokraternas egen.

Vad än S-talespersonen Magdalena Andersson säger om att Miljöpartiet har ”förhandlat skickligt” är det därför svårt för de gröna språkrören att göra anspråk på någon segertitel. Genom första ronden med Stefan Löfven har Gustav Fridolin och Åsa Romson hållit sig på fötterna. Men förhandlingarna har mynnat ut i en kraftig poängövervikt åt Socialdemokraterna.

Det räckte för att bära fram sam­arbetet till voteringen i riksdagen i går. Stefan Löfven valdes med 132 röster mot 49 till Sveriges nya statsminister.

Moderaternas gruppledare Anna Kinberg Batra tillkännagav att ”alliansen härmed går i opposition”, och samma budskap framfördes av Vänsterpartiets Hans Linde. S hade chansen att bilda en trepartiregering, men stängde dörren för V-ledaren Jonas Sjöstedt och därför är nu Vänstern ett oppositionsparti, förklarade Linde.

Hans parti bröt mot traditionen att ge stöd åt en S-regering och valde i stället att lägga ned sina röster. Stefan Löfven möter en annan, betydligt sturskare motpart i Vänsterpartiet än hans företrädare. Sjöstedts besked är visserligen att han fortfarande finns till hands om Socialdemokraterna verkligen vill byta kurs. Men i annat fall kommer partiet att trivas bra som ”vänsteralternativet i svensk politik”.

Allteftersom Stefan Löfven lagt knäckfrågor som försvar och kärnkraft till handlingarna i överläggningarna med MP, har det dock snarare bäddats för ett samarbete med allianspartierna. Den bevarade restaurangmomsen bör kanske ses som en flirt med Centerpartiet och Annie Lööf, som styvnackat försvarat reformen.

I det avseendet har Löfven påbörjat projektet han gick till val på.

Men att bryta upp blockpolitiken kommer att kräva mer avancerade konster från hans sida. Det är först i nästa rond som Stefan Löfven stöter på de verkliga hindren. Sex partier och en betydande majoritet i den nya riksdagen har tydligt deklarerat att de befinner sig i opposition. Alla tilltänkta samarbetsparter, såväl Vänstern som Centern och Folkpartiet, har tydligt visat sig motiverade att fortsätta så.

I de kommande budgetförhandlingarna är öppningarna få för Löfven att bereda väg för ett brett stöd. Socialdemokraterna och alliansen har överlappande finansieringsposter som motsvarar 13 miljarder kronor, men där tar de skattepolitiska beröringspunkterna tvärt slut.

S och MP har heller ännu inte presenterat någon överenskommelse vad gäller klimatskatter, arbetsgivaravgifter eller inkomstskatter. Inte minst bensinskatten, som MP vill höja och S lovat att inte röra, blir en svårlöst knut. På flera punkter är partiernas ingångvärden skilda, medan utrymmet för kompromiss hos de borgerliga partierna är begränsat.

Ska Folkpartiet, som förordar lägre skatter på höga inkomster, tjusas av en avtrappningsmodell i jobbskatteavdraget som innebär att västvärldens högsta marginalskatter höjs? Eller Centerpartiet av att arbetsgivaravgiften för unga fördubblas?

Inför regeringsförklaringen i dag har Stefan Löfven pressat Miljöpartiets språkrör hårt. Åsa Romson och Gustav Fridolin har visat sig tåla bakslag. En stabil regering kräver dock något mer än den kärva men föga fantasirika metod som Socialdemokraterna hittills har använt.

Mellan Stefan Löfven och hans mål står partipolitikens hårda logik snarare än blockpolitik.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.