Med sina 4 000 anställda, informatörer och arvoderade spioner var Mukhabarat Iraks motsvarighet till Östtysklands Stasi och
Sovjetunionens KGB. På Saddam Husseins uppdrag samlade underrättelsetjänsten in information och bevakade de egna medborgarna och irakier i exil.
Sveriges Radios Ekoredaktion har de senaste dagarna refererat en rad dokument som visar hur Mukhabarat spionerade i Sverige. Dokumenten har hittats i lokaler där det USA-stödda styrande rådet flyttat in. Ekot har gått i god för att dokumenten är äkta och det finns ingen anledning att tvivla. Däremot finns det anledning att dra slutsatser av fenomenet som sådant.
I dokumenten anges namnen på sex av Mukhabarats spioner i Sverige, alla svenska medborgare. En av dem har arbetat inom Migrationsverket, men enligt verkets säkerhetschef inte haft tillgång till handlingar som berör asylsökande.
Mukhabarat upprättade också något av en central i Sverige för sitt spionaget i Europa. Härifrån skulle en utpekad person hålla kontakt med spioner i bland annat England och Tyskland samt knyta nya kontakter.
I Sverige ska de sex utpekade informatörerna ha spionerat på assyrier som flytt från Irak. Kartläggningen har varit mycket detaljrik. Det har handlat om allt från klädstil, personlighet, sysselsättning och fritidsaktiviteter till politiskt engagemang.
En av de drabbade är före detta kommunpolitiker. Hon har naturligtvis blivit omskakad av att få reda på hur Mukhabarat kartlagt hennes liv. Andra har anat men först nu fått belägg för att de utsatts för spionage.
Uppgifterna har med rätta rört upp känslorna hos de omkring 60 000 personer med assyriskt ursprung som bor i Sverige. Risken är stor att informationen när den vandrar från mun till mun förvanskas och kan leda till privata uppgörelser.
Frågetecknen är fortfarande många. Den av informatörerna som är anställd vid Migrationsverket slår ifrån sig. Han hävdar att han aldrig spionerat men blivit utsatt för värvningsförsök. Under ett besök på irakiska ambassaden lades en namnlista med hans släktingar i Irak på bordet. Tjänstemannen lade därefter en pistol på listan och snurrade runt i en form av rysk roulett.
Det är möjligt att det gick till så, och att mannen föll till föga för hotet. Men frågan är vad han i så fall rapporterat? Vi vet inte, men måste få klarhet.
Därför bör en förundersökning inledas. De som bedrivit underrättelseverksamhet åt främmande land ska lagföras. Migrationsverket, polisen och säpo måste utreda vem som gjort vad och på vems uppdrag.
För Migrationsverket handlar det inte minst om att se över rutinerna för rekrytering och personalkontroll. Detta måste vara en myndighet till vilken utsatta flyktingar kan hysa fullständig tilltro. Det måste också vara en myndighet oanfrätt av korruption, där det inte är möjligt för kriminella eller spioner kan köpa sig ett svenskt medborgarskap.
Som ytterligare en dimension i sammanhanget tillkommer Migrationsverkets problem med tolkar. Nuri Kino, en av de tre reportrar vid Ekot som grävt fram de senaste dagarnas avslöjande, har tidigare visat att personer med undermåliga kunskaper i svenska tolkat vid rättegångar. De har förväxlat höger och vänster, olika färger med mera. Detaljer som vid en rättegång kan bli avgörande för om någon ska fällas eller frias.
Att diktaturers underrättelsetjänster spionerar på landsmän och flyktingar i exil är inte nytt eller överraskande. Sverige är ett fritt land med relativt stora grupper av invandrare. Den öppenhet och mångfald som annars har så många fördelar vänds i dessa sammanhang till risker, genom att spioner kan verka utan att bli upptäckta.
Många skulle säga att vi är naiva. I Sverige har alla rätt att röra sig fritt, ta del av allmänna handlingar, ge uttryck för sina åsikter. Rättssäkerheten är god och möjligheterna att utöva övriga medborgerliga rättigheter stora.
Även om det finns en tendens till ökad repression i form av terroristlagar och ökad övervakning har Sverige hittills, trots omskakande statsminister- och utrikesministermord, bevarat öppenheten. Vi har klarat den balansgång som många andra demokratier nu har bekymmer med.
Avslöjandet om det irakiska spionaget får inte ändra på detta lyckliga förhållande, men måste likväl leda till ökad vaksamhet.