Ledare

Egen härd är guld värd

Trångboddheten är tillbaka.
Trångboddheten är tillbaka. Foto: Lars Lindqvist

Sverige behöver hundratusentals nya bostäder – ett halvmiljonprogram. Partierna måste återgå till förhandlingsbordet och nå fram till en trovärdig plan.

I flyktinguppgörelsen mellan regeringen och Alliansen kom partierna överens: ”Fler bostäder behöver fram snabbt”, stod det i dokumentet som undertecknades i oktober. I en av punkterna hette det att byggreglerna skulle lättas.

Mest akut förblir frågan om anläggningsboenden. Men en sanning är fortfarande att egen härd är guld värd. Det gamla talesättet borde gälla som politikens första budord efter flyktingkrisen.

11 000 människor sitter fast på Migrationsverkets boenden. De har fått uppehållstillstånd, men saknar en egen adress. Och den som inte har någon permanent hemvist får heller ingen svenskundervisning, ingen fot in i Sverige. Möjligheterna till egen försörjning skjuts upp.

När höstens alla asylärenden väl har prövats riskerar många fler att möta detta bistra öde.

I onsdagens Ekot hördes Randa från Syrien, som mot alla odds har hittat en lägenhet i Jönköping. Hon och hennes tre barn bor i en etta – kontraktet köpte de svart. En av sönerna sover på soffan, den andra på en madrass på golvet.

Boverket har kartlagt problemet. Förutom skriande bostadsbrist vittnar myndighetens rapporter om utbredd handel med adresser och hyreskontrakt. Trångboddheten bland flyktingar är omfattande, med hälsorisker som en följd.

Utredaren Micael Nilsson talade i radions inslag om levnadsförhållanden som inte setts i Sverige på 100 år.

Uppemot en halv miljon nya bostäder skulle behöva byggas fram till år 2020, uppskattar Boverket. Nya lägenheter, rekommenderar myndigheten, borde skaffas fram särskilt för låginkomsthushåll. De som byggs nu har nämligen för hög hyra.

Problemet med dyra nybyggen tycks oundvikligt. Även på miljonprogrammets tid höjdes missnöjda röster mot att lyorna blev för dyra för ungdomar och invandrare; de nyaste lägenheterna är sällan de billigaste.

Men de höga priserna och hyrorna är också en följd av bristen på bostäder och byggklar mark. Frigör fler tomter och bygg mer, så minskar trycket på hela marknaden. Hur det ska ske är den viktiga frågan.

 

Sverige behöver hundratusentals nya bostäder – ett halvmiljonprogram.

 

Svenska politiker kunde gott komma över sin skräck för ”social housing”, och våga låta svaga hushåll gå före i hyreskön. Boverkets idé är rätt. Men kruxet gäller ändå att få bostadsmarknaden i stort att fungera bättre. Att det byggs – i stora volymer – är avgörande.

Staten står fortfarande i vägen. Några färska skräckexempel sågs i Stockholm strax före jul, då flera stora byggprojekt i staden sköts i sank. Över 500 hyreslägenheter i Hjorthagen i nordöstra Stockholm stoppades av länsstyrelsen.

En avgörande faktor i ärendet var bullerreglerna, som ofta lägger krokben för planerna. Ett annat stort bygge i Hjorthagen stoppades också förra året med hänvisning till ett värmeverk. Boende i det planerade huset skulle nämligen kunna ”förnimma röklukt och bli oroliga”, förklarade en av parterna i målet för tidningen Mitt i. Mark- och miljödomstolen sa nej till kommunens plan.

Det är vansinniga lyxproblem om man betänker Boverkets larm om trångboddhet, bostadsbrist och ohälsa. Vi är inte ett så skört och känsligt folk att vi inte klarar av att stundom få vittring av ett värmeverk. Och i valet mellan att bo fyra personer i en etta och stå ut med lite oväsen från en väg väljer nog de flesta det senare alternativet. Byggbyråkratin gör dock andra prioriteringar åt oss.

Regeringens mål för bostadsbyggandet motsvarar ungefär halva den summa som Boverket räknar med är nödvändigt under kommande år. Bostadsminister Mehmet Kaplan (MP) fick frågor både från Ekot och TT på onsdagen om hur han förhåller sig till myndighetens rapporter.

Svaren löd som de har gjort under hösten. Regeringen ”kommer att titta på det”, en ny verklighet måste bearbetas, helheten beaktas.

Hoppet står till det frö till blocköverskridande samarbete om bostäderna som såddes i samband med flyktinguppgörelsen. Hittills har inte mycket kommit upp. DN har upprepade gånger ställt frågan till Mehmet Kaplan, genom hans pressekreterare, vad regeringen planerar att göra för att uppfylla skrivningarna. Om svar anhålles fortfarande.

Sverige behöver hundratusentals nya bostäder – ett halvmiljonprogram. Partierna måste återgå till förhandlingsbordet och nå fram till en trovärdig plan.

DN Ledare. 7 januari 2016