Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Ledare

En hjälpande hand

Syriskt flyktingläger i Turkiet.
Syriskt flyktingläger i Turkiet. Foto: Thomas Karlsson

Redan i maj flaggade Migrationsverket för att dess prognos över antalet asylsökande för 2014 skulle skrivas upp kraftigt. Det bekräftades i gårdagens bokslut över årets första halva: Omkring 80 000, i stället för runt 60 000, förväntas ta sig till Sverige i år i jakt på en fristad.

De senaste fem åren har antalet asylsökanden ökat kraftigt. Antalet flyktingar har tredubblats sedan 2009 och ungefär lika många kommer nu till Sverige som under inbördeskriget i Jugoslavien under mitten på 1990-talet, då en topp på 84 000 nåddes.

Orsakerna nu är desamma som då: krig och förtryck som tvingar människor att lämna sina hem under hot för liv och lem. Migrationsverket noterar särskilt att en oväntad ökning av människor på flykt från diktaturens Eritrea och Islamiska Statens (tidigare Isis) galenskap i Irak gör att prognosen över hur många asylsökanden som beräknas komma måste skrivas upp.

Men framför allt är det från Syrien människor flyr. Under de tre år inbördeskriget har pågått beräknar FN att omkring 200 000 människor har dödats. Och ungefär hälften av landets drygt 20 miljoner invånarna befinner sig på flykt antingen inom eller utom Syriens gränser. Det är siffror som är jämförbara med 1990-talets Jugoslavien.

Att så många människor söker asyl i Sverige är en konsekvens av – och en bekräftelse på – en i stora delar generös, öppen och solidarisk flyktingpolitik. DN:s reporter Niklas Orrenius beskrev i sin reportageserie om Syrien i våras hur en ”dröm om Sverige” tagit form efter att Migrationsverkets beslut förra hösten att samtliga syriska asylsökande automatiskt ska ges permanent uppehållstillstånd.

Människor på flykt söker sig, naturligtvis, dit där de tror att de kommer att behandlas väl. Och när några trampat upp en väg följer andra efter.

Ändå är de allra flesta kvar i Syrien och i dess grannskap. Sju miljoner människor är på flykt inom landets gränser och närmare tre miljoner befinner sig i Jordanien, Libanon och Turkiet. Endast 75 000 syriska flyktingar har fått asyl i ett EU-land – och av dem är 25 000 här. Det visar att Sverige kan vara stolt över den hjälpande hand som sträckts ut. Men också att Europa i sin helhet kan göra mycket mer.

Migrationsverkets prognos att antalet asylsökanden ökar understryker dessutom vikten av ett bättre mottagande. I dag är etableringen av flyktingar som getts uppehållstillstånd mycket skev. Framför allt storstädernas kranskommuner – och en del bruksorter – tar emot stora antal, medan ofta mer välbärgade kommuner med god arbetsmarknad inte gör det.

Till det finns flera skäl. De allra flesta som ges uppehållstillstånd bestämmer själva var de ska bo. Och söker sig av naturliga skäl till platser där de har släkt, vänner och landsmän.

De som inte kan ordna ett boende på egen hand får hjälp av Migrationsverket. Men flera kommuner erbjuder inte den infrastruktur som krävs – i form av bostäder och, till exempel, språkundervisning – för att ta emot nyanlända.

En konsekvens av detta är en brist på boenden för nyanlända och att fler än 10 000 personer som fått uppehållstillstånd befinner sig i Migrationsverkets asylboenden i väntan på kommunplacering. Därmed fördröjs deras möjligheter till arbete, utbildning och en möjlighet att bli en del av det svenska samhället.

Sedan i januari arbetar Lars Stjernkvist (S) och Gunnar Hedberg (M) för integrationsminister Erik Ullenhags (FP) räkning med en utredning av hur fler kommuner ska erbjuda plats för nyanlända. Den slutförs först senare i sommar, men redan i juni presenterade de två samordnarna en rad preliminära förslag.

Stjernkvist och Hedberg vill bland annat binda kommuner – inte till att ta emot nyanlända – men till att erbjuda den infrastruktur som krävs, som bostäder, för att göra det. De vill också att Migrationsverket ska öka sitt innehav av boenden och att de ska placeras i strategiskt lämpliga kommuner.

Det är bra förslag, men mycket mer behöver naturligtvis göras för att bland annat hjälpa de kommuner som redan är hem för många nyanlända. Ett välfungerande mottagar- och etableringssystem är ett nödvändigt komplement till en generös flyktingpolitik. Och för att Sverige ska kunna fortsätta erbjuda en utsträckt, hjälpande hand.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.