Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Farlig lånefest

Billiga lån riskerar att bidra till en prisbubbla på bostäder. På sikt måste Riksbanken ta hänsyn till bostadspriserna när den sätter räntan.

Över hela världen har regeringar och centralbanker mött den ekonomiska krisen med en historiskt expansiv finanspolitik, låga räntor och stöd till bankerna.

Åtgärderna har på det stora hela varit berättigade. När den privata efterfrågan kraftigt faller bör staten stötta ekonomin med ökad offentlig konsumtion för att dämpa den ekonomiska inbromsningen. De låga räntorna motiveras av en sjunkande investeringstakt. Hade fler stora banker, likt Lehman Brothers i USA, tillåtits gå omkull skulle det finansiella systemet – och därmed samhällets betalningsförmåga – kunnat haverera. Konsekvenserna hade varit ödesdigra en lång tid framöver.

Men lågräntepolitiken är inte ofarlig. Låntagare gynnas medan sparare missgynnas, vilket knappast är önskvärt ur samhällsekonomisk synvinkel. Risken är att både hushåll och företag överbelånar sig vilket blåser upp nya bubblor.

Utlåningstakten till hushållen, för närvarande åtta procent på årsbasis, driver upp priserna på bostadsmarknaden (särskilt i storstäderna). Samtidigt ökar arbetslösheten medan ekonomin i sin helhet krymper. Det tyder på att en bostadsbubbla kan vara på väg att växa till. Förra månaden meddelade Riksbanken i en rapport att den genomsnittliga prisökningen på bostadsmarknaden om cirka 8 procent per år sedan 1996 ”inte är långsiktigt hållbar”. Hushållens skulder i förhållande till den disponibla inkomsten har nästan fördubblats under samma period. Allt fler väljer också rörliga lån.

I en rapport från Finansinspektionen, som presenterades på DN Debatt i går, skriver myndigheten att den förväntar sig rejäla ränteökningar inom ett till två år. Både banker och låntagare bör se artikeln som en varning om att de nuvarande billiga bolånen inte kommer att vara för evigt.

När konjunkturen nu verkar ha nått botten kommer Riksbanken att möta den kommande inflationen genom att höja räntan. Dessutom kommer nya EU-regler att tvinga bankerna till lägre risktagande genom större kapitalbuffertar. Det kommer att driva upp bankernas finansieringskostnader vilket i sin tur resulterar i högre räntor på bolån. Likaså bidrar den ökande offentliga skuldsättningen till högre inflation och högre räntor. Risken är uppenbar att hushåll som drabbas av arbetslöshet eller redan har små marginaler får betalningsproblem. Om bostadspriserna dessutom sjunker kan enskilda låntagare bli sittande med obetalbara skulder under en mycket lång tid.

Med konstant stigande bostadspriser är det inte konstigt om köpare vaggas in i en falsk föreställning om att priserna aldrig sjunker. Därför är det välkommet att Finansinspektionen nu ska granska om bankerna ”tar hänsyn till både framtida ränteläge och risk för arbetslöshet i sin kreditgivning”. Resultatet får vi reda på i december.

I en marknadsekonomi är prisfluktuationer ett naturligt inslag. Därmed inte sagt att ansvariga myndigheter bör stå passiva när tillgångspriser skenar i väg på ett sådant sätt att det finansiella systemet hotas. Den nuvarande krisen är ett bra exempel på att centralbankernas inflationsmått – som baseras på ett konsumentprisindex utan hänsyn till bland annat fastighetspriser – är alltför ensidigt.

Krav på ett mer omfattande inflationsmått har framförts av ekonomer tidigare. I det senaste numret av Internationella valutafondens rapport World Economic Outlook argumentar fonden för att centralbanker kan använda räntevapnet vid bubbeltendenser. Exakt i vilken utsträckning tillgångspriserna bör spela in i räntesättningen är svårt att säga. Men så länge centralbankerna bortser från dem är risken överhängande för nya bubblor.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.