Den politiska vänstern vill göra det svårare för människor att komma till Sverige för att arbeta. Kritiken bygger på överdrifter som ger en vilseledande bild av den nya öppenheten.
När Håkan Juholt talade i Almedalen i fredags kväll fick han långa applåder för kravet att skapa vad han kallar för ”ordning och reda” på arbetsmarknaden. Socialdemokraternas ledare hävdar att det pågår en organiserad lönedumpning i Sverige och anser att de nya reglerna för arbetskraftsinvandring har skapat en svensk låglönemarknad.
Som stöd för anklagelserna hänvisar Juholt till en granskning som gjorts av Hotell- och resturangfacket. Han påstår att den visar att ”54 av 54” företag bryter mot anställningsavtalen som ligger till grund för Migrationsverkets arbetstillstånd.
Undersökningen finns emellertid tillgänglig på nätet. Alla läskunniga kan därför med ett enkelt klick på datorn ta del av innehållet och konstatera att Juholts agitation bygger på en grov överdrift.
Det visar sig inte alls vara 54 – utan 33 – av de kontrollerade restaurangerna som brutit mot kollektivavtalen på ett sådant sätt att facket krävde förhandling.
Av de 33 hade 26 – alltså mindre än hälften av de granskade – ägnat sig åt lönedumpning.
Övriga avtalsbrott var mindre grova och innebar till exempel ofullständiga lönespecifikationer, felaktig semesterersättning och otillåtna kostavdrag. 21 av företagen gick efter förhandlingar med på fackets krav, varav 6 rörde personer som kallas ”migrationsärenden”.
Det framgår inte av rapporten vad det begreppet innebär, men tyder på att det i slutändan handlade om en handfull invandrare som utnyttjats på ett olagligt sätt.
Det är naturligtvis oacceptabelt om en enda människa tvingas arbeta för svältlön i Sverige. Arbetsgivarna borde också försöka stoppa svartjobb och lönedumpning eftersom illegal verksamhet utsätter de seriösa företagen för destruktiv konkurrens.
Visst fog finns dessutom för kritiken att det kan skapas ett problematiskt beroende mellan enskilda invandrare och de företag som har ansökt om deras uppehållstillstånd. Att protestera mot orimliga arbetsförhållanden måste vara möjligt utan att därmed utsättas för risk att utvisas.
Men de nya regler som gäller sedan i december 2008 är i grunden både bra och nödvändiga. Äntligen är det åter möjligt att komma till Sverige för den som har ett jobb och vill arbeta här.
Allt tyder på att det behövs fler invandrare och systemet har också lättat på trycket på asylmottagningen. Med stöd av Miljöpartiet har regeringen öppnat en nödvändig dörr mot omvärlden.
Det nya regelverket har visserligen inte lett till särskilt stor invandring. Förra året beviljade Migrationsverket arbetstillstånd för 13 612 människor.
Den största gruppen (4.508) kom för att arbeta i jordbruket – men en annan stor grupp (3.257) var personer med teoretisk specialkompetens, varav flertalet (2.208) var dataspecialister.
Antalet som fick tillstånd för att arbeta i storhushåll och restauranger var färre (1.049) och bara 548 kom hit för att arbeta som köks- eller restaurangbiträden.
Det handlar alltså fortfarande om en mycket begränsad invandring. Att Sverigedemokraterna ändå anser att den är för stor förvånar inte. Däremot är det bedrövligt att också Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har argumenterat mot de nya reglerna från första stund.
Om Håkan Juholts felaktiga uppgifter i fredags kväll bygger på slarv är det illa nog. Om han medvetet vrider på fakta är han ute på en riktigt farlig väg. Den som sprider halvsanningar, och talar om avarter som om de vore utmärkande, medverkar till att piska upp stämningen mot invandring till Sverige och tar därmed på sig ett stort ansvar för de politiska följderna, som kan bli förödande.