De kriminella gäng som har fått fotfäste i Malmö de senaste åren har lyckats sätta snurr på en farlig spiral av rädsla och våld. Många människor vågar inte tala med polisen eller vittna i domstol. Bara sedan i maj förra året ligger sex ouppklarade mord på polisens bord.
Det skapar en känsla av att myndigheterna inte har kontroll. Och att det under vissa tider på dygnet och i några delar av staden inte är den demokratiska rättsstatens lag och rätt som gäller. Sådana spiraler av rädsla och våld är farliga och svåra att bryta. Därför måste Malmöpolisen ges de resurser den behöver för att snabbt utreda morden.
Men polisen behöver också ges bättre förutsättningar att ta itu med de kriminella gängen. Och för det kan en skärpt vapenlag spela en viktig roll.
Det finns flera orsaker till att våldet har ökat i Malmö. Men en av de viktigaste anledningarna är enligt Tobias Barkman, kriminalreporter på Sydsvenskan och medförfattare till ”Maffiakrig”, den stora tillgången till illegala vapen.
En skärpt vapenlag kan dels strypa antalet vapen i omlopp, dels kan den stärka polisens möjlighet att komma åt kriminella för vilka andra, allvarligare, brott kan vara svåra att styrka.
I dag är straffvärdet på vapenbrott fängelse i högst ett år, medan grovt vapenbrott ger mellan ett halvt och fyra års fängelse. Problemet är att lagboken inte är tydlig med vad som ska betraktas som grovt vapenbrott.
Det har gett domstolarna utrymme för milda – och i somliga fall märkliga – utfall. Börje Sjöholm, operativ chef på länskriminalen i Malmö, berättade i tisdagens DN om hur en man som fällts för innehav av en kalasjnikov (AK-47, ett automatvapen) bara dömdes till fyra månaders fängelse. Anledningen var att ”domstolen ansåg att det var en förmildrande omständighet att han sade sig behöva den för att försvara sig” eftersom han var medlem i ett kriminellt gäng.
Det är ett utfall som framstår som orimligt. Det står också i stark kontrast till hur man ser på vapenbrott i Danmark, där just inblandning i organiserad brottslighet ses som en försvårande omständighet och leder till längre straff.
Efter att bland andra Ilmar Reepalu (S), kommunalråd i Malmö, de senaste dagarna höjt rösten för strängare vapenlagar har justitieminister Beatrice Ask utryckt stöd för det och lovar lagändring.
Frågan är varför det har behövt dröja ända till nu. Redan 2010 landade utredningen ”Vissa frågor om vapenlagen” på Beatrice Asks skrivbord. Där finns flera goda förslag – inte minst för hur klassificeringen grovt vapenbrott ska specificeras.
Utredningen rekommenderar bland annat att vapenbrott ska betecknas som grovt – och kunna ge upp till fyra, i stället för bara ett, års fängelse – om ”vapnet kan befaras komma till brottslig användning eller att vapnet är av särskilt farlig beskaffenhet”.
Det vore en mycket rimlig förändring av vapenlagen och frågan är varför utredningen – som innehåller flera andra beaktansvärda förslag – har fått agera hyllvärmare.
Det våld som hemsöker Malmö har naturligtvis flera orsaker. Tillgång till illegala vapen är bara en av dem. Långsiktigt är det viktigaste att ta itu med gängkulturen.
Och för att lyckas med det måste man bryta det sociala utanförskap som gör att många ungdomar inte ser någon annan framtid än den i kriminalitet.
Men ett första steg är att få slut på våldet och att stärka lag och ordning. En skärpt vapenlag kan bidra till det.