Huvudledare

Fel man för EU

Ungern ska leda EU under det kommande halvåret. Landets nya medielag hotar yttrandefriheten och förtjänar hård kritik av övriga medlemsländer.

Vid årsskiftet tog Ungern över det rullande ordförandeskapet i EU. Under sex månader ska den ungerska rege-ringens ministrar leda arbetet i rådet, en av unionens lagstiftande församlingar.

Visserligen har ordförandeskapet inte samma politiska tyngd som tidigare. Sedan en del av makten flyttades till Herman Van Rompuy, Europeiska rådets permanenta ordförande i Bryssel, har dess betydelse minskat.

Men det är fortfarande ett viktigt uppdrag, laddat med både reell och symbolisk makt.

Under det kommande halvåret ska den ungerska regeringen bland annat ansvara för att medlemskapsförhandlingarna med Kroatien avslutas och för att det antas en strategi för att förbättra situationen för romer. Inom båda dessa områden kan Budapest förhoppningsvis bidra till ett bättre EU.

Men vad händer i Ungern? Det finns illavarslande tecken på ökad maktkoncentration och ett politiskt grepp om landets medier.

Efter storsegern i valet i våras fick premiärminister Victor Orbans parti Fidesz mer än två tredjedelar av platserna i parlamentet. Partiet kan därmed driva igenom ändringar av konstitutionen utan stöd av andra.

Premiärminister Orban har dessutom sett till att få lojala personer på flera viktiga poster i den ungerska statsapparaten. Den nye överåklagaren, ordföranden för Revisionsrätten och till och med presidenten är Fideszanhängare allihop. Tidigare brukade den person som utsågs till president höra till oppositionen, vilket var ett sätt att skapa en maktbalans. Den har nu rubbats.

Men mest illavarslande är den nya medielag som det ungerska parlamentet antog före jul. Syftet sägs vara att skapa ett enhetligt system för tillsyn av alla typer av medier. En ny myndighet som leds av Fidesztrogna ledamöter ska bevaka att tidningar, radio och tv inte bryter mot långtgående krav på balanserad rapportering. Annars kan de få betala skyhöga böter.

Den nya lagen har lett till stark kritik från bland annat Tyskland och Luxemburg. Sveriges EU-minister Birgitta Ohlsson har också ställt sig bakom dessa länders uttalanden, vilket är välkommet.

Tydligast fördömanden har kommit från OSSE, den europeiska säkerhetsorganisationen, som har gjort en grundlig genomgång av den ungerska medielagen. OSSE:s slutsats är att den nya lagen hotar yttrandefriheten i Ungern på flera olika sätt. Det är skarp kritik som gör intryck.

Bland flera EU-länder märks däremot ängslig försiktighet. Som om det inte vore riktigt artigt att kritisera ett land som har tagit över unionens ordförandeklubba.

Eftersom det inte finns några gemensamma, tvingande lagar rörande yttrandefrihet i EU anses det dessutom olämpligt att kritisera något som ses som varje enskild stats inre angelägenheter.

Men yttrandefriheten är grundläggande för det europeiska samarbetet. Unionen har dessutom en stadga om mänskliga rättigheter som gäller när EU:s lagar tillämpas. Alla medlemsländer har också anslutit sig till och ska följa Europakonventionen.

Därför behövs en tydligare och mer öppen EU-kritik av Ungerns nya medie-lag och de auktoritära tendenser som landets politiska ledning uppvisar. En klubb av demokratier kan för sin egen trovärdighets skull inte ledas av ett land som visar tilltagande antidemokratiska reflexer.