Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Fem punkter för skatterna

Ett år kvar till valet. Sverige har länge haft världens högsta skatter. I debatten har många därför glömt att det är medborgarnas pengar det handlar om, inte statens. DN:s fempunktserie handlar i dag om hushållens största utgiftspost – skatterna.

1. Platta till

Din lön är i första hand din egen – inte statens. Därför borde det vara en självklarhet att få behålla huvuddelen av inkomsten. Skattesystem ska uppmuntra, inte straffa, människor som vill arbeta mer, utbilda sig eller starta företag. En platt skatt, som innebär att alla arbetsinkomster beskattas enbart med kommunalskatten, skulle öka individens möjligheter till utveckling och gynna den ekonomiska tillväxten i stort.

I dag stiger skattesatsen snabbt över 50 procent för den som utbildat sig, driver företag eller gör lönekarriär. En platt skatt är också enklare och billigare att administrera.
Fördelningseffekterna finns fortfarande kvar – de med högre inkomster betalar relativt mer.
En platt skatt på arbete förenklar också livet för landets alla företagare. 3:12-reglerna, som i detalj bestämmer hur mycket en företagare kan plocka ut i lön respektive utdelning, blir överflödiga då arbete och kapital beskattas lika.

2. Betala in

Med undantag för kyrkoavgiften, som fått många att lämna Svenska kyrkan, är skattesystemet mycket anonymt. För den enskilde medborgaren är det svårt att veta dels hur mycket som staten tar in, dels vart pengarna går.

Särskilt arbetsgivaravgifterna är höljda i dunkel för löntagaren eftersom de inte syns, vare sig på lönebesked eller deklaration. Därför borde löntagaren få ut hela sin lön och sedan själv ansvara för att betala in avgifterna till socialförsäkringarna.

Många skulle då bli uppmärksamma på att de inte får mer eller bättre offentlig service ju mer de betalar in. Redan på månadsinkomster över cirka 26.000 kronor slutar arbetsgivaravgiften att vara en försäkring och blir en ren skatt.

Om genomskinligheten i systemet ökade skulle väljarna lättare förstå hur skatteförändringar påverkade deras egen situation. Pressen på politiker och myndigheter att inte slösa med våra gemensamma medel skulle öka.

3. Reformera ihop

För att ett skattesystem ska fungera krävs att medborgarna upplever systemet som begripligt, rättvist och legitimt. Den nuvarande modellen, med mängder av avdrag och särskilda skattesatser för bland andra ungdomar, gör systemet svåröverskådligt även för ett tränat öga. 1990-års skattereform, som var tänkt att borga för just transparens och likformighet, är det inte mycket kvar av.

Låga skatter är i de flesta fall att föredra framför motsatsen. Få saknar i dag arvsskatten (avskaffad av S) eller förmögenhetsskatten (avskaffad av alliansen). Jobbavdraget har gjort det mer lönsamt att arbeta. Avdraget för hushållsnära tjänster har förvandlat en svart bransch till vit. De låga arbetsgivaravgifterna för ungdomar är visserligen dyra men bidrar ändå till att ungdomsarbetslösheten inte stigit mer.

Men nästa regering – oavsett färg – har ett ansvar att ta initiativ till en bred skattereform. Snårigheten hotar systemets trovärdighet på sikt.

4. Fortsätt sänka

Sverige har fortfarande högst skatter i världen. Det är inte rimligt. Ett lägre skattetryck skulle ge männi­skor mer makt i sin vardag. När individer, kapital och företag rör sig snabbare över gränserna är världens högsta skatter inte heller någon konkurrensfördel. För att forskare och företagare ska stanna i Sverige måste staten upphöra med överbeskattningen. Detsamma gäller om vi ska locka till oss kapital, arbetskraft och investeringar från utlandet.

Alliansen gjorde därför rätt som sänkte bolagsskatten, men fortfarande ligger vi högre än EU-genomsnittet. Stigande arbetskraftskostnader gör att traditionell produktion flyttar till låglöneländer. Den framtida tjänstesektorn måste ges möjlighet att växa – annars missar Sverige chanser till välstånd.

5. Höj för fastigheter

Den nya modellen med fastighetsavgift, högre reavinstskatt och uppskovsränta minskar rörligheten på bostadsmarknaden. Därmed minskas också rörligheten på arbetsmarknaden.
Eftersom inkomstskatten sänkts och förmögenhetsskatten slopats så kan en reformerad fas­tighetskatt återinföras utan orimliga konsekvenser för dem med hus i attraktiva områden. Många skulle kunna betala mer än i dag, utan att för den delen gå tillbaka till de extrema nivåer som rådde tidigare. Samtidigt skulle skatten vid bostadsförsäljningar kunna sänkas rejält. Skattesystemet ska inte låsa in människor i husen där de bor.

Regeringen säger sig vilja förbättra rörligheten på den svenska arbetsmarknaden. Förändringen av fastighetsskatten säger något annat.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.