Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Ledare

Fler tabun kring ”pigjobb” borde brytas

Foto: Magnus Bard

Rutreformen visar att en större tjänstesektor, med fler lågkvalificerade arbeten, har många förtjänster.

Vad hände med pigdebatten? Rutavdraget var ett hett hatobjekt hos vänstern när det infördes av Alliansen 2007. I socialdemokraten Marita Ulvskogs ögon var skattereduktionen en borgerlig tidsmaskin som skulle slunga oss ”tillbaka till gårdagens klassamhälle”.

Numera hörs den ilsknaste retoriken mest från vänsterpartister. Det är bartendrar och poolrengörare, inte ”pigor”, som står i skottgluggen när finansminister Magdalena Andersson (S) motiverar skärpningarna som ligger i regeringens vårbudget. Sedan Socialdemokraterna övergav idén att skrota avdraget är strategin att begränsa och sänka tak. Alliansen vann i det avseendet debatten om de hushållsnära tjänsterna.

En förklaring till reformens framgång finns i det senaste numret av Ekonomisk debatt. Under rubriken ”Ökar rutavdrag kvinnors arbetsmarknadsutbud?” redogör Stockholmsforskarna Karin Halldén och Anders Stenberg för en studie om hur rutkunderna disponerar tidsvinsten som tjänsterna har gett.

Avdraget marknadsfördes ju som stöd i ”livspusslet”. Skattereduktionen skulle ge större möjligheter för kvinnor som utför de oavlönade hushållssysslorna.

Svaret på forskarnas fråga tycks vara ja. En rutminut frigör nästan två för kunden, eftersom arbetet utförs ­snabbare. Och för de kvinnor som ingått i studien ger det en märkbar löneeffekt.

Den som gör rutavdrag som motsvarar mellan en och två arbetsveckor per år ökar sina inkomster proportionellt, visar resultaten. En tusenlapp i avdrag innebär alltså lika mycket i ökad arbetsinkomst. Reformen tycks verkligen göra det lättare att kombinera karriär och familj. Inte undra på att den har vunnit bred uppskattning.

Storkunder i rut är äldre hushåll och just barnfamiljer. De äldre slipper undan när Magdalena Andersson halverar maxbeloppet. Barnfamiljerna och alla andra kan även i fortsättningen göra avdrag, men på en lägre nivå.

Den tillväxt i vita jobb med låg tröskel som har setts sedan reformen sjösattes kommer ofrånkomligen att dämpas. Rut har inte inneburit någon radikal förändring på svensk arbetsmarknad, men avdraget har vidgat möjligheterna i en ekonomi som har en av världens mest sammanpressade lönestrukturer.

Särskilt utlandsfödda med låga kvalifikationer hamnar ofta utanför. Det är den gruppen som getts större möjligheter med rut. Fler har fått friheten det innebär att ha en egen försörjning. Många har startat företag, en del av dem har också anställt andra. Siffror visar att de flesta tidigare gick utan jobb.

Förra veckan besökte samarbetsorganet OECD:s ekonomiska rådgivare Sverige för att ge tips till regeringen. Problemen med den tudelade arbetsmarknaden återkom i deras resonemang. Bland annat handlade experternas råd om anställningsskyddet – Sverige har det strängaste i Norden. Glappet mellan tillfälliga och fasta jobb borde till exempel bli mindre.

Sveriges höga lägstalöner är också ett problem, tycker OECD. Att sänka dem är dock fortfarande tabu. Få politiker vill att de enkla jobben ska bli fler, fast vi behöver dem.

Rutreformen visar att en större tjänstesektor, med fler lågkvalificerade arbeten, har många förtjänster. Det uppstod inget kallt klassamhälle, i stället blev möjligheterna i ekonomin fler.

Läs mer. Alla ledare 8 april

• Signerat. Amanda Björkman: Tolkarna behandlas arrogant. ”Nonchalant, rättsosäker och kanske till och med olaglig. Så kan myndigheternas utdragna behandling av de afghanska tolkarna sammanfattas.” Läs ledarartikeln

• Kolumn. Javier Solana: Låt Kina få en ledande roll. ”Att Kina försöker ta större plats i internationella samarbetsorganisationer möts av misstro i väst. Men USA och Europa borde tänka om.” Läs kolumnen

• Signerat. Hanne Kjöller: Allt är inte adhd som trasslar. ”Det finns en risk att ett barn som är omoget, utåtagerande och har svårt att sitta still hamnar på adhd-radarn även om barnets beteende kan reflektera just omognad.” Läs ledarartikeln

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.