Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Folk är som folk är mest

DN 5/2 2017. Integrationen är en enorm samhällsutmaning, som ingen kan klara själv. För att lyckas måste vi arbeta tillsammans.

Enligt Svenska Akademiens ordlista över det svenska språket betyder integration ”sammanförande till en enhet”. Inte ”sitta och vänta på att någon annan ser till att invandrarna får jobb och bostad”. Integration är inget som går att överlämna åt några politiker eller en särskild myndighet, utan något vi måste göra tillsammans.

I en artikel på fredagens DN Debatt beskriver fyra moderata kommunalråd hur de sliter för att fler flyktingar ska bli skattebetalare, men också hur deras arbete försvåras av att staten inte ger dem tillräckliga förutsättningar.

Det svenska mottagningssystemet har länge varit ineffektivt, men i ljuset av de knappt 200.000 personer som kommit de två senaste åren har situationen blivit ohållbar. Många förändringar som borde ha gjorts för länge sedan har nu blivit akuta.

En del har redan gjorts, eller är på väg, som begränsningarna i föräldrapenningen för nyanlända. Från och med den 1 juli i år föreslås de bara få så många lediga dagar som ett barn fött i Sverige brukar ha kvar vid samma ålder. Den förändringen skulle göra systemet både mer kostnadseffektivt och rättvist, samtidigt som den minskar risken för att kvinnor blir fast hemma.

I sin artikel vill kommunalråden se ytterligare förändringar och föreslår att den som får föräldrapenning samtidigt ska delta i SFI. Språket är visserligen viktigt, och nog för att de som flytt hit är kapabla människor. Men inte ens de kan vara i skolan och hemma med sina barn samtidigt.

Betydligt bättre är kommunalrådens förslag om att asylsökande ska erbjudas språk- och samhällsundervisning på boendena från första dagen.

Att det tar lång tid att få uppehållstillstånd är förståeligt och svårt att finna en snabb lösning på, men innebär också att det blir ännu viktigare att inte förspilla tid i andra processer. En viktig del i det är att upprätta fler mottagningscenter där den som fått uppehållstillstånd kan möta alla samhällsaktörer som behövs för att starta sitt nya liv. Det har testats i ett pilotprojekt sedan 2015 och i kommunerna som deltog minskade väntetiden från fyra veckor till fyra timmar, samtidigt som kostnaderna sänktes med 27.000 kronor per individ.

En lyckad integration bygger på att människor möts, i vardagen.

Förbättringarna som kan göras inom stat och kommun är många och nödvändiga, men kommer ändå inte att räcka hela vägen till jobb och bostad. En stor del av de flyktingar som kommer hit saknar högre utbildning, samtidigt som lägstalönerna i Sverige är höga. Det innebär att många helt enkelt inte har en produktivitet som motsvarar lönenivån. Våra höga ingångslöner har varit ett problem länge, och precis som med mycket annat har flyktingkrisen gjort att behovet av en reform gått från brådskande till akut. Facket måste nu visa solidaritet och öppna dörren till arbetsmarknaden för de som står utanför.

Samtidigt måste arbetsgivare ta sitt ansvar och faktiskt anställa människor som inte är födda i Sverige. I slutet av januari gick Starbucks vd Howard Schultz ut och berättade att företaget de kommande fem åren ska anställa 10.000 flyktingar i sina kaféer runt om i världen, ett exempel fler borde följa.

Ska vi på riktigt sammanfogas till en enhet räcker det dock inte ens om stat, kommuner, fack och arbetsgivare gör sitt. En lyckad integration bygger på att människor möts, i vardagen. Så kan vi kanske gå från världens ensammaste folk till världens trevligaste.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.