Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Framtiden försvann

Så har EU visat upp sin sämsta sida. Efter flera års förberedande förhandlingar och diskussioner om unionens kommande budget för perioden 2014–2020 blev resultatet en blandning av mer eller mindre kortsiktiga nationella hänsynstaganden.

Sedan samtalen bröt samman i november borde det ha kunnat bli en bättre avslutning. Men Europeiska rådets ordförande Herman van Rompuy, som ledde förhandlingarna, misslyckades med att i tid sy ihop en rimlig kompromiss.

När regeringscheferna landade i Bryssel i torsdags eftermiddag fanns inga papper och inga färdiga förslag på bordet.

Middagen sköts upp och hela natten fördes förhandlingar i enskilda rum. Först på fredag morgon, efter arton timmars separata samtal, kunde Herman van Rompuy presentera ett bud. Sedan fortsatte diskussionerna fram till sent i går eftermiddag.

Det är möjligt att det är lättare att tvinga uttröttade och hungriga politiska ledare att komma överens. Att beslut som rör enorma summor skattemedel fattas under dessa former är ändå bedrövligt.

Alla detaljer i den slutliga överenskommelsen är i skrivande stund inte klara. Men resultatet verkar tyvärr inte vara särskilt mycket att glädjas över. Att den totala nivån för EU:s kommande sjuårsbudget för första gången är lägre än den nuvarande skulle ha kunnat vara ett välkommet trendbrott, men nedskärningarna slår i huvudsak fel.

Det är framför allt områden som forskning, infrastruktur, transporter och bistånd som får minskade anslag. Följderna kan bli påtagligt destruktiva.

Företrädare för brittiska universitet varnade i början av veckan för effekterna om forskningsanslagen dras ned. I en artikel i Financial Times förklarade de att pengar från EU har blivit en stor och ”oersättlig” del av finansieringen av akademiska lärosäten som brittiska Cambridge.

Att anslagen till jordbruk dras ned något är välkommet, men minskningen är tydligen inte lika stor som i förslaget som van Rompuy presenterade på fredagsmorgonen. Tyvärr har tydligen Frankrike som vanligt lyckats få igenom sin vilja under de allra sista timmarnas förhandling.

Eftersom jordbruket och regionalpolitiken fortfarande ser ut att stå för ungefär två tredjedelar av budgeten är strukturen i stort sett densamma som i dag.

Att antalet EU-tjänstemän ska minska och deras löner frysas i två år är rimligt men innebär inte heller någon stor förändring av helheten.

Herman van Rompuy gjorde i går en stor sak av en kommande EU-satsning för att minska ungdomsarbetslösheten. Syftet är gott, men det handlar om små summor. Alla tänkande människor inser dessutom att nya EU-fonder inte är lösningen på Europas allvarliga ekonomiska problem.

Det som krävs är en bättre och mer sammanhållen valutapolitik i euro­området och att medlemsländerna genomför åtgärder som leder till tillväxt och sysselsättning. EU-bidrag kan bara ge marginell hjälp.

En framgång är trots allt att de 27 regeringscheferna till slut lyckades komma överens. Ännu ett fiasko hade varit förödande för sammanhållningen, även om sista ordet ännu inte är sagt. Europaparlamentet ska också godkänna budgetöverenskommelsen, vilket kan leda till fortsatta diskussioner.

Gladast i går var Danmarks statsminister Helle Thorning-Schmidt. Hon har lyckats driva igenom en dansk rabatt på EU:s medlemsavgift, liknande den som Sverige och andra länder har, efter att flera gånger ha hotat med veto.

Danmarks framgång är samtidigt en del av EU:s problem. Att länder slåss för sina nationella intressen är begripligt, men också symtomatiskt för en organisation där de politiska ledarna i första hand tänker på väljarna på hemmaplan. Fler måste bry sig om Europas gemensamma framtid.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.