Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Ledare

Ge flyktingarna en chans

Foto: Magnus Bard

Den ”solidariska” lönepolitiken klyver arbetsmarknaden och stänger ute nyanlända. Facket borde begrunda förslagen om lägre lönegolv.

I kategorin ”Diversearbetare” fanns på fredagen totalt 21 lediga jobb i Arbetsförmedlingens databas. En fastighetsförvaltare i Avesta söker för tillfället en flexibel alltiallo. I Stockholm letar ett företag efter lojala medarbetare till olika byggsysslor. Att bära fönsterpartier, till exempel.

När DN ringer en av arbetsgivarna och undrar hur det går med rekryteringen får vi beskedet att ungefär åttio personer hittills har hört av sig

Finanspolitiska rådets ordförande och nationalekonomiprofessorn John Hassler berörde ämnet i radions ”Studio ett” på fredagen. Han räknade upp flera utrotningshotade yrken: hantlangare, piccolo, hjälpreda i butik.

Att Platsbanken inte dignar av erbjudanden om dessa så kallade enkla jobb framhöll Hassler som ett kvitto på Sveriges ekonomiska framsteg – och våra problem. Vi behöver ta vissa av jobben tillbaka.

Höga lägstalöner och Europas mest sammanpackade lönestruktur innebär ett dilemma. Det är ingen hemlighet. Strategin från fackligt håll är medveten: Företagen ska tvingas till effektivisering, lågbetalda jobb pressas bort. Människor friställs, får hjälp med omställning och hittar sedan en bättre försörjning. Så är det tänkt.

Flyktingkrisen ställer dock frågan på sin spets. Många kommer med en utbildningsnivå som gör det omöjligt att hänga med i fackets karusell.

Trots att svensk arbetsmarknad har gått starkt under en period försämras de nyanländas jobbchanser. Och det ska betänkas att flyktingar som har kommit förut inte har mötts av särskilt ljusa utsikter. Arbetslöshetsglappet mellan gamla och nya svenskar är redan stort.

John Hassler förespråkar därför klausuler i kollektivavtalen som innebär att lönegolven sänks för dem som har ”väldigt låga kvalifikationer och ingen erfarenhet av svensk arbetsmarknad”.

 

Willkommen, har tyska politiker sagt. Det må vara illa att ha en liten lön men det är ännu värre att inte ha någon alls.

 

I en ny rapport från Internationella valutafonden, IMF, förordades i veckan en liknande lösning. En förebild är Angela Merkels Tyskland. Där har arbetslöshetsglappet mellan utrikes och inrikes födda minskat på senare år.

Ett grepp som sägs ha bidragit till framgången är att nyanlända räknas i samma kategori som långtidsarbetslösa. På den vägen ges de dispens från den lagstadgade minimilönen under den första tiden i landet.

Willkommen, har tyska politiker sagt. Det må vara illa att ha en liten lön men det är ännu värre att inte ha någon alls.

Sverige har ingen egentlig minimilön som politikerna kan rätta till eller komma runt. Det är LO som bestämmer: En diskare måste ha en månadslön över 20 000 kronor.

Förbunden säger tvärnej till kompromisser. Hotell- och restaurangfackets ordförande Therese Guovelin förklarade i radion: Man ska inte konkurrera med lägre löner utan med sin arbetskraft.

Men det är ju vad många redan gör. Hundratusentals försöker konkurrera med sin arbetskraft på Arbetsförmedlingen och går bet. Även till en tjänst som diversearbetare söker många kandidater med gedigna kvalifikationer och oklanderliga språkkunskaper. Vad mer begär facket av de som går arbetslösa?

Svensk integrationspolitik har många styrkor på papperet. Det framgår av IMF:s stora genomgång av läget att vi rentav är världsbäst i många grenar. Till skillnad från andra länder låter de svenska regelverken asylsökande ta ett jobb tidigt efter ankomst. De aktiva arbetsmarknadsåtgärderna när man väl har fått uppehållstillstånd är aktivare än i alla jämförbara system i Europa.

Mer sådant behöver göras. Svensklektionerna borde till exempel ges tidigare. Utbildningsmaskineriet måste byggas ut. Men det är önsketänkande att tro att det kommer att göra susen.

De fackliga protesterna skorrar falskt. ”Det är helt absurt med olika lön beroende på i vilket land man är född”, dundrade Hotell- och restaurangfacket på fredagen. Men det är ingen som har förespråkat en paragraf i kollektivavtalen som bygger på etnicitet.

Vad man borde kunna begära av LO är att förhandlarna i den pågående avtalsrörelsen tar hänsyn till verkligheten. Facket har i stället gått in för att höja lägstalönerna. Alla tjänar på det, går den gamla refrängen.

Statsminister Stefan Löfven gav LO eldunderstöd i förra veckans partiledardebatt i riksdagen: Rör inte ingångslönerna.

Men att alla i längden blir vinnare är inte sant. Den ”solidariska” lönepolitiken klyver arbetsmarknaden och stänger ute de nyanlända.

DN Ledare. 23 januari 2016
Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.