Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Ledare

Gemenskap är inte allt

I tjänst för alla människors lika värde.
I tjänst för alla människors lika värde. Foto: Foto: Mikael Forslund/TT

I en debattartikel som publicerades på DN Debatt i lördags lyfter länspolis­mästaren Håkan Sandahl fram en rad åtgärder som kan göra polisen bättre på att klara upp hatbrott.

En avgörande faktor är att förtroendet för polisen växer. Det kan inte nog betonas hur allvarligt det är när myndigheten avslöjas med att föra olagliga och kränkande register över redan utsatta eller marginaliserade individer och grupper. Modet att kontakta och anmäla brott krymper om risken är att man hamnar i ett stigmatiserande register.

Sandahls artikel påminner om ett perspektiv som alltför lätt faller bort i ett överhettat politiskt samtal om medborgarskap, nationell identitet och integration.

Vad är det som håller ihop ett samhälle, vad består kittet av? Är det demokratin och ett jämlikt politiskt deltagandet? Är det ekonomisk jämlikhet och de offentligt finansierade sektorerna vård, skola och omsorg? Behöver vi uppvärdera symboler, värderingar och institutioner som ett ständigt föränderligt demos kan samlas kring? Eller är det dags att låta ordet integration betyda något mer än att nyanlända får jobb och blir självförsörjande? Är det läge att proklamera att integration är kunskap och följaktligen att den svensk som inte har minsta susning om eritreansk kultur är dåligt integrerad i det som är Sverige i dag?

Hur håller vi ihop? Hur undgår vi att avståndet och därmed misstron växer, mellan stad och landsbygd, mellan innerstad och förorter, mellan hög­inkomsttagare och låginkomsttagare? Hur överbryggas den växande klyftan mellan å ena sidan dem som upplever sig ha tillgång till kultur, politik och bildning och å andra sidan dem som av andra och sig själv betraktas som utanför, som förlorare i globaliseringens och urbaniseringens tidevarv?

En mer jämlik skola, en antirasism som inte förstärker vi och dom-tänkandet, en välfärd som inte konstrueras för att bara passa dem som vet att ta för sig, ideella aktörer som kan fungera som bryggor mellan periferi och centrum. Allt detta är värdefulla motvikter, så att de olika förutsättningar som människor växer upp med inte cementeras i ett statiskt segregerat samhälle.

Men låt oss inte fullständigt uppslukas av detta hålla ihop-paradigm. Det slutgiltiga målet är trots allt inte att medborgaren ska gå runt med en ständig känsla av samhörighet med övriga medborgare. Det är ett folkhems­nationalistiskt projekt, där nationalister utkämpar en strid med vänstern om vem som ska inneslutas av hemmets väggar.

Liberaler av alla kategorier bör påminna om att statens främsta uppgift inte är att skapa gemenskap och inkluderande nationell sammanhållning, utan att garantera individens frihet att leva livet efter egna preferenser. En fara med ett växande nationalistiskt parti i riksdagen är att partiets alla kritiker bli alltför upptagna av att formulera alternativa definitioner av vilka som ingår i gemenskapen. Och så hamnar alldeles för mycket fokus på den där gemenskapen som i många stycken ändå är artificiell.

”Back to basics”, som anglosaxarna säger: tillbaka till det grundläggande. En icke-förhandlingsbar uppgift för staten är att skydda medborgarna från att utsättas för brott. Rätten att inte bli bestulen, rånad, misshandlad, förtalad, lurad, hotad eller våldtagen borde föranleda ett hetare politiskt samtalsämne.

Att en polisstation i en förort läggs ned är kvalitativt något helt annat än om en fritidsgård stänger igen. Att somliga bostadsområden kontrolleras av kriminella gäng är ett totalt misslyckande för rättsstaten. Subventioner för landsbygdsnäringar kan aldrig ersätta ett rättsväsende som finns representerat i varje del av Sverige. När avståndet till närmaste polis fördubblas för glesbygdsbor är känslan av övergivenhet befogad. När anmälningar om stöld hanteras som rena försäkringsärenden har en principiellt viktig gräns överskridits. Statliga utredningar om homofobi eller strukturell rasism är till liten tröst för den som utsätts för hatbrott och för femtielfte gången får se sin moské eller synagoga vandaliserad.

Vi ska nu återigen in i en valrörelse. Den kommer av allt att döma att handla om två saker: regeringsförmåga och integration. Det första kräver mycket av många, inte minst att insikten om det förändrade politiska landskapet på allvar sjunker in hos politikerna. Det andra kommer att avtvinga fler partier bättre svar på frågorna om migration och integration. Glöm då inte att varje extra uppklarat brott väger mer än aldrig så många upprepningar av fraserna ”allas lika värde” och ”vi måste ta männi­skors oro på allvar”.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.