Ledare

Gränskontroller är steg ett

På flykt.
På flykt. Foto: AFP

DN 5/2 2016. Flyktingkrisen är inte slut, konstaterar Migrationsverket. I år måste EU:s medlemsländer inse allvaret, och det gemensamma intresset. Steg ett är att bringa ordning vid unionens yttre gräns.

Framtiden är en opålitlig följeslagare. Migrationsverket fick erfara osäkerheten i fjol, då myndighetens prognosmakare innan sommaren skruvade ner förutsägelserna om antalet asylsökande.

Strax därpå rämnade EU:s yttre gränser. Smuggeltrafiken inte minst från Turkiet till Grekland tilltog snabbt. Olika faktorer bidrog till att stärka drivkrafterna att fly från Syrien och Irak och dess grannländer. EU:s gemensamma regelsystem – registreringen av flyktingar och principen om första asylland – klappade ihop.

Aldrig tidigare i historien har så många människor på så kort tid anlänt vare sig till EU eller Sverige.

På torsdagen presenterade myndigheten en ny prognos, med utförliga brasklappar. Mellan 70 000 och 140 000 kan tänkas söka asyl i Sverige i år. Men det kan bli många färre, eller fler, betonar Migrationsverket.

Att ens ge en fingervisning är alltså vanskligt. Osäkerheten i omvärlden är stor. Inom Europa finns också en faktor som bidrar till ovissheten: Över en halv miljon av de flyktingar som befinner sig på kontinenten har ännu inte registrerat en formell ansökan om asyl. Många av dem är på tysk mark. De beslut som fattas av Angela Merkel är avgörande.

Siffrorna i sig är inte lika angelägna som myndighetens övergripande analys och budskap: Flyktingkrisen är inte över.

Läget i och utanför det krigshärjade Syrien fortsätter att förvärras. Jordanien, som hittills har blivit tillflyktsort för fler än 600 000 syrier, är ett exempel. I en intervju med brittiska BBC i veckan varnade kung Abdullah: Landet är på bristningsgränsen.

Även Libanon drar ett övermäktigt lass. FN:s flyktingorgan UNHCR ser framför sig att en miljon flyktingar kommer att söka sig till EU även i år.

 

Sverige har krävt samarbete och samordning på de punkter som passat. Men gemensam gränskontroll är sannolikt steg ett.

 

Regeringen Löfvens åtstramningar har inte fungerat som trollspö. Id-kontrollerna må ha haft viss effekt. De nya, hårdare asylvillkoren som ska träda i kraft i vår skickar också en signal. Men det lär ändå främst vara vädrets makter som ligger bakom nedgången i antalet asylsökande sedan december månad. Kurvan följer gängse säsongsmönster. En repris på den turbulenta hösten kan alltså inte uteslutas, skriver myndigheten.

Det svenska mottagningssystemet befinner sig samtidigt i ett vanskligt utgångsläge.

Arsenalen av nödlösningar är uttömd. Migrationsverket konstaterar att ”marginalerna för att möta en ökning av antalet asylsökande är mindre i år än de var 2015”.

Välväxta ärendehögar har byggts upp på Migrationsverket. När läget blev skarpt i höstas släppte myndigheten allt för att kunna registrera asylansökningarna. Handläggarna ligger nu efter med annat. Väntetiden beräknas till uppemot två år, trots att bemanningen har förstärkts och ytterligare rekryteringar står på att göra-listan.

Även bristen på sängplatser är ett fortsatt bekymmer. Tillfälligt tak över huvudet har kunnat skakas fram – men de provisoriska lösningarna duger inte som permanenta.

Att göra om höstens trick, och på kort tid fördubbla Migrationsverkets boendeplatser, låter sig svårligen göras. ”Campingstugorna är slut”, konstaterar generaldirektören Anders Danielsson.

Den ansvarige ministern Morgan Johansson (S) slog på torsdagen fast att regeringen måste strama åt politiken ytterligare. Enligt honom ska asylsiffran helst hamna under 70 000.

Men Migrationsverket poängterar i sin rapport svårigheterna. Nationella åtgärder tenderar att ha en kortvarig effekt. Flyktingarna använder sitt förnuft. De anpassar sitt ressätt. Rutten till Sverige kan svårligen förseglas helt.

Enligt Morgan Johanssons tidigare plan kommer de svenska asylvillkoren snart att befinna sig på EU:s miniminivå. Regeringarna i Österrike, Tyskland, Norge, Finland och Danmark skärper nu sina länders regler. Vad är det den svenska regeringen tänker sig att man ska göra mer för att avskräcka?

Hur utopiskt det än verkar efter fjolårets europeiska genomklappning krävs att EU:s medlemsländer inser att de har ett gemensamt intresse. De måste börja med att skapa ordning vid unionens yttre gränser.

Ska EU ges mer makt över gränskontroller i medlemsländerna? Inrikesminister Anders Ygeman (S) undslapp sig nyligen kommentarer som åtminstone gav sken av att regeringen kan ompröva sitt hycklande nej på denna avgörande fråga. Sverige har krävt samarbete och samordning på de punkter som passat. Men gemensam gränskontroll är sannolikt steg ett.

DN Ledare. 5 februari